Det är Stockholms läns sjukvårdsområde som bjudit in till en nationell primärvårdskonferens. Omkring 2 000 personer samlas för att lyssna på bland andra socialminister Annika Strandhälls visioner för en utbyggd primärvård och på Eva Pilsäter Faxner, primärvårdschef inom Stockholms läns sjukvårdsområde.

Enligt henne väntar ett paradigmskifte för vården.

– Syftet med konferensen är att bygga framtidstro, ge inspiration, lärande, lust och stolthet. Konferensen blir en dynamisk arena för diskussion och spridning av konkreta verktyg som tar primärvården vidare in i framtiden, säger hon.

Satsar på psykologer

En av konferensens föreläsare är Kersti Ejeby, distriktsläkare och verksamhetschef på Gustavsbergs vårdcentral. En vårdcentral som är känd för att satsa på vård och forskning kring ett av vår tids stora folkhälsoproblem: den psykiska ohälsan. Där arbetar sedan länge psykologer. En viktig satsning, säger Kersti Ejeby.

– Psykologer kan ge evidensbaserade terapier och forskning visar att bland annat kognitiv beteendeterapi kan minska sjukskrivningar, om den ges innan patienten har blivit så dålig att sjukskrivning är aktuellt.

Rätt diagnos är viktigt

Men för att komma tillrätta med den psykiska ohälsan anser verksamhetschefen också att rätt diagnostisering är minst lika viktigt.

Utmattningssyndrom är den vanligaste diagnos som patienter med psykisk ohälsa blir sjukskrivna för i primärvården. Enligt Kersti Ejeby finns den i få andra länder och har bara funnits i Sverige under ett tiotal år.

– Den stora ökningen av den här diagnosen beror antagligen inte bara på tyngre arbetsbelastning i samhället. En ny diagnos som dyker upp och sedan sprids via massmedierna kan leda till en överdiagnostisering, när vården saknar kunskap och är osäker på var gränserna går.

Brist på kunskap och tid

Till skillnad från utmattningssyndrom finns effektiva behandlingar för andra psykiatriska diagnoser, som depression och ångesttillstånd. Med fel diagnos missas möjligheten till rätt behandling.

– Det handlar både om brist på kunskap och om brist på tid. Läkare på vårdcentraler hinner inte systematiskt gå igenom patientens sjukhistoria på det sätt som behövs för att ta reda på vad symtomen handlar om. Ibland krävs samtal med arbetsplatsen och det finns sällan tid för i primärvården i dag, säger hon.

Utvidgad roll för sjuksköterskor

Med bättre diagnostik skulle sjukvården vara en bit på väg att komma tillrätta med den psykiska ohälsan. Lösningen, som Kersti Ejeby ser det, är att utbilda distriktsläkare, men också att bättre ta vara på andra professioners kompetens.

– Jag kan absolut se att distriktssköterskor får en större roll när det gäller att hjälpa och stötta deprimerade patienter och att sjuksköterskor kan vara dem som tar kontakt med patienters arbetsplatser, säger hon.

Storstad - glesbygd

Leon Sylverberg är läkare och verksamhetschef för Huddinge/Flemingsberg Akademiska vårdcentral och för de nya närakuterna på Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset, Danderyd och Handens närsjukhus.

På konferensen ställer han frågan om primärvården kan lösa krisen på landets akutmottagningar. Svaret är komplext och skiljer sig åt beroende på om man talar om glesbygd eller storstäder.

– I storstäderna finns patienter som söker akutsjukvård på sjukhusen för sådant som primärvården borde kunna ta hand om. I glesbygden finns inte den möjligheten så till sjukstugor och hälsocentraler kommer patienter med en mängd olika - och allvarliga - åkommor, säger han.

Tappar kompetens i storstäderna

Det leder till att glesbygdens läkare blir kunniga på mycket och faktiskt kan avlasta akutsjukvården. I storstäderna däremot tappar allmänläkarna mycket av sin kompetens eftersom patienterna i stället söker sig till akutsjukvården eller till specialistmottagningar.

– För att storstädernas akutsjukvård ska kunna avlastas krävs utbildningsinsatser och kompetensutveckling av primärvårdens läkare.

Vill se fler sjuksköterskemottagningar

Även Leon Sylverberg ser fullt utnyttjande av andra professioners kompetens som en del av lösningen när det gäller att avlasta akutsjukvården. Han vill till exempel att sjuksköterskornas kompetensområde utvidgas och skulle gärna se fler sjuksköterskemottagningar i framtiden.

– Jag tycker att det är bra om sjuksköterskor skriver röntgenremisser eller slutbehandlar en del skador och fick distriktssköterskorna utökad förskrivningsrätt skulle de kunna behandla fler patienter. Att ta tillvara sjuksköterskors kompetens ger en bättre vårdkvalitet, säger han.

Primärvårdens framtid diskuteras just nu i många sammanhang och Vårdfokus har i flera artiklar lyft fram olika exempel och skrivit om pågående utredningar. Se länkar här intill.