Tolkar i vården

Sjuka barn används som tolkar av tidspressad vårdpersonal

Sjuka barn används som tolkar av tidspressad vårdpersonal
Sjuksköterskan Johanna Granhagen Jungner försvarar sin doktorsavhandling vid Karolinska institutet. Foto: Måns Jungner

Bristande rutiner och tidsbrist gör att sjuksköterskor inom barncancervården alltför ofta använder barn och andra anhöriga i stället för professionella tolkar. Det försämrar kvaliteten på vården och utsätter barnen för en press och ett ansvar de inte ska behöva bära.

Var fjärde barn i Sverige har utländsk bakgrund. Det betyder att de själva eller båda deras föräldrar är födda i ett annat land. För hälso- och sjukvården innebär det risker för kommunikationsbrister och missförstånd och, i många fall, behov av hjälp från professionella tolkar.

I dag försvarar Johanna Granhagen Jungner, sjuksköterska och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska institutet, sin doktorsavhandling om tolkanvändning inom barncancervården. Enligt avhandlingen kan brister i kommunikationen vara ett hinder för rättvis vård. Trots det använder vården alltför sällan professionella tolkar.

Läs också: Sju tips inför tolksamtalet

Rutinerna brister

Studierna omfattar bland annat en kartläggning baserad på ett validerat frågeformulär. Det skickades ut till 312 läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. 90 procent av dem (281 personer) svarade på frågor om hur de använder tolk i mötet med patienter och anhöriga inom barncancervården.

Kartläggningen visar att vårdpersonalen följer de rutiner som finns för tolkanvändning på kliniken. Problemet är att rutinerna brister, vilket bland annat leder till att tolkar används vid ett första läkarsamtal, men sällan av sjuksköterskor när de tar anamnes, förbereder inför undersökningar eller vid patientundervisning.

Nästan alla som har svarat på frågeformuläret säger att de vet att kvaliteten på vården blir bättre om de använder professionella tolkar. Trots det är det vanligt att de använder anhöriga, och då även barn som själva kan vara patienter, för att komma över språkhinder.

Prioriterar bort tolkbokning

– Sjuksköterskor och undersköterskor passar på att använda tolk när en sådan är bokad till läkarsamtalet, men slimmade organisationer och tidsbrist bidrar till att de prioriterar bort att boka tolk inför egna samtal. Min slutsats är att det är mer kopplat till bristande rutiner och oförståelse för vad brister i kommunikationen kan leda till, än till restriktioner kring tolkanvändning, säger Johanna Granhagen Jungner.

Även om tidigare forskning visat på samma resultat är hon förvånad över hur vanligt det är att sjuksköterskor inte bokar tolk inför sina samtal med familjerna. Och över att vårdpersonalen i så stor utsträckning använder barn, både dem som själva är patienter och deras syskon, och andra anhöriga som tolkar.

– Det innebär en kvalitetsförsämring av vården eftersom information och kunskap inte förmedlas på ett korrekt sätt, men det innebär också en stor mental belastning som inte på några villkor ska läggas på barn. Barn ska inte behöva hantera den komplexitet som samtal kring svår sjukdom innebär, säger hon.

Välkomnar statlig utredning

Därför välkomnar Johanna Granhagen Jungner den statliga utredningen, Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk, vars slutbetänkande lämnades till utbildningsministern häromdagen. I den föreslås en ny tolklag där barntolkning förbjuds och att tolkutbildningar kvalitetsgranskas så att sjukvården kan få tillgång till fler professionella tolkar.

Men hennes avhandling visar att problem uppstår även när professionella tolkar anlitas. Ett är att auktoriserade tolkar inte används inom sjukvården. Det innebär att de som används inte har genomgått någon kvalificerad tolkutbildning och heller inte står under tillsyn av Kammarkollegiet.

Tolkförmedlingarnas så kallade professionella tolkar, som bland annat används av Stockholms läns landsting, har ibland en kort tolkutbildning och ibland ingen utbildning alls. Enligt Johanna Granhagen Jungner innebär det att det finns tolkar av låg kvalitet bland dem som anlitas inom barncancervården.

Tolkar utelämnar information

I två av avhandlingens studier har elva tolkar intervjuats om egna erfarenheter och strategier för att hantera samtal.

– Personalen förutsätter att tolkarna är auktoriserade, men våra intervjuer av tolkar bekräftar att de som har liten eller ingen utbildning själva ändrar information i samtal och att de kan utelämna information om de anser att den är för smärtsam.

Svaren visar också att tolkarna anser att vårdpersonalen brister när det gäller att hantera tolksamtal.

De berättar om personal som använder för långa meningar och ett för avancerat språk. De tycker också att lyhördheten mot familjerna ofta brister. Samtalen är väldigt inriktade på information om diagnoser och behandling och ger inte möjligheter för familjerna att ställa följdfrågor.

– Här har sjuksköterskorna ett stort uppdrag att faktiskt boka tolk för uppföljande samtal, säger Johanna Granhagen Jungner.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida