Stora pensionsskulder gör landstingen konkursmässiga

Landstingens pensionsskulder uppgår till 244 miljarder kronor, motsvarande lönekostnaden för 50 000 sjuksköterskor under tio års tid. De flesta landsting hade ansetts konkursmässiga om de var företag.

Det framgår av en rapport från Skandia som visar landstingens pensionsskulder till sina tidigare och nuvarande anställda.

– När pensionerna ska börja betalas ut är risken stor att en stor del av landstingen tvingas höja skatten eller skära i redan ansträngda sjukhusbudgetar med ännu sämre tillgänglighet som följd, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för offentlig affär på Skandia.

Stora skillnader i landet

Det är den förändrade demografin som ställer till det för landstingens ekonomi. Särskilt problematisk är pensionsskulderna i landsting med minskande befolkningsunderlag och med få personer i arbetsför ålder. Konsekvensen är ett ökat gap mellan skatteintäkter och kostnader i landstingens budget.

Pensionsskulden varierar stort i landet. Som mest uppgår den till 34 737 kronor per invånare i Region Västerbotten, till som minst 18 515 kr per invånare i Region Halland.

Majoriteten konkursmässiga

Om den totala pensionsskulden hade räknats med i landstingens balansräkning skulle 19 av 21 landsting klassas som konkursmässiga, enligt Skandia. Dessutom har samtliga landsting en långsiktig betalningsförmåga, eller soliditet, som är lägre än 30 procent. Som jämförelse är den genomsnittliga soliditeten i svenska företag cirka 43 procent.

– Det är allvarligt att flera landsting har så pass låg långsiktig betalningsförmåga. Det är en hygienfråga att varje landsting åtminstone upprättar en finansiell plan för att hantera dessa pensionsskulder för att säkra framtidens sjukvård. Det kan man som medborgare förvänta sig av politikerna i landstingen, säger Greger Gustafson.

Finns ändå hopp

Han menar att det bara finns två tänkbara utvägar för landstingen. Antingen sälja av en del av sina tillgångar eller höja landstingsskatten – eller i värsta fall skära i sjukvård och välfärd.

– Men det finns hopp, just nu är vi i en tioårsperiod med goda förutsättningar för att amortera eller att skapa pensionsmedel för sin skuld. Vi måste få upp frågan på agendan och tillsammans hitta lösningar innan det är för sent, säger Greger Gustafson.

”Det är kända siffror”

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, håller med om att det är en tuff ekonomisk verklighet som väntar landstingen. Inte  minst eftersom befolkningen blir allt äldre och behovet av vård ökar, samtidigt som sjukhusen behöver rustas upp.

Hon motsätter sig däremot påståendet att pensionsskulderna är dolda. De redovisas som en ansvarsförbindelse.  

– Det är stora summor, men det är kända siffror. Man tar ut prognoser om framtida utbetalningar från KPA och Skandia som har hand om alla pensioner. Men det skulle nog inte löna sig att dessutom köpa pensionsförsäkringar från dem i stället för att placera pengarna själva, säger Annika Wallenskog till Svenska Dagbladet.