Majoriteten av de barn som föds med låg vikt är marginellt lågviktiga, det vill säga väger två till två och ett halvt kilo. Ändå har det till stor del varit okänt hur det påverkar barnens hjärna och neurologiska utveckling.

Men nu har marginellt lågviktiga ingått i en studie vid Umeå universitet. 285 barn har följts upp till sju års ålder och jämförts med en grupp normalviktiga.

Hjärna och utveckling

Resultatet visar att barn födda med bara lite för låg födelsevikt har mer kognitiva svårigheter, som lägre verbalt IQ och sämre förmåga till uppmärksamhet och koordination jämfört med barn som föds med normal vikt. Detta bör både sjukvården och skolan bli medvetna om för att kunna ge extra stöd, menar Josefin Starnberg, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet, som gjort studien.

Josefin Starnberg
Josefin Starnberg

Umeåstudien hittade även tidiga tecken på rubbad insulin- och blodsockerbalans, ett känt tecken på ökad risk för att senare utveckla diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

De marginellt underviktiga nyfödda löpte också ökad risk för fortsatt undervikt som sjuåringar.

Detta skiljer sig från tidigare studier av barn födda med låg födelsevikt som i stället visat att de har en ökad risk för övervikt, vilket förklaras med så kallad tidig programmering, att fostret anpassar sig till livmoderns miljö vilket kan bli ofördelaktig om miljön efter födseln ser annorlunda ut.

Ny upptäckt om järn

En annan sak som Umeåstudien visar är att järntillskott kan ge ett visst skydd mot konsekvenserna av marginellt låg födelsevikt.

– Resultaten var förvånande. Att underviktiga barn som tidigt fick järntillskott hade lägre blodtryck i skolåldern är aldrig tidigare visat. Vi kan ha identifierat ett sätt att delvis skydda mot senare hjärtkärlsjukdomar även om mer forskning behövs, säger Josefin Starnberg.