Västra Götaland har tillsammans med Sahlgrenska Akademin i Göteborg utvecklat en roll på vårdcentralerna som kallas vårdsamordnare. Det är främst distriktssköterskor som håller samman vården för personer som sökt för depression, ångest och stressrelaterad ohälsa.

Efter ett första fysiskt möte håller vårdsamordnaren kontakten genom ett telefonsamtal i veckan. I uppgiften ingår att ta reda på hur patienten mår, göra upp en vårdplan tillsammans med patienten, och om det behövs planera in extra besök hos läkare eller terapeut.

– Man kommer långt med att ringa och fråga hur personen mår. En depression innebär dålig självkänsla, en upplevelse av att vara värdelös. Då uppskattas det att någon bryr sig. Många är också ensamma, det är klart och tydligt, säger Helene Sundvall, distriktssköterska på Herrestads vårdcentral utanför Uddevalla.

Tillfredsställande arbete

Hon har arbetat som vårdsamordnare i två år. Förra året träffade hon drygt 50 patienter med psykisk ohälsa som hon följde upp. Patienterna träffar också andra yrkesgrupper som läkare, terapeuter och arbetsterapeuter. Helene Sundvall tycker att det är ett tillfredsställande sätt att arbeta.

– Det känns skönt att kunna hålla i kontakten med patienten. Jag vet verkligen hur mina patienter mår. Både de och jag uppskattar kontinuiteten. De flesta blir bra och många är nöjda, vilket känns skönt även för mig, säger hon.

Hon ger patienterna sitt telefonnummer på ett kort.

– Då får de tag i mig lättare och kan hoppa över flera steg, vilket underlättar för dem.
Om patienterna blivit insatta på antidepressiva läkemedel är hon särskilt noga att följa upp snabbt eftersom medicinen kan orsaka en försämring i starten.

Ger goda resultat

Vårdsamordnarna och patienterna strukturerar sina samtal utifrån speciella självskattningsskalor, som kallas MADRS-S, GAD-7 och KEDS. I dessa ingår till exempel områden som sömn, fysisk och social aktivitet och matvanor.

Nu visar en studie om vårdsamordnarna goda resultat. Patienterna tillfrisknar snabbare efter depression och kommer snabbare tillbaka till arbetet, jämfört med patienter som fått "vanlig" vård. Studien omfattar nästan 400 patienter med mild till medelsvår depression. Den har gjorts vid 19 vårdcentraler i Västra Götaland och 4 i Dalarna.

Viktigt att inte vänta

– Psykisk ohälsa är en stor utmaning för primärvården. För dem som drabbas är det särskilt viktigt med kontinuitet, och det fungerar dåligt idag. En patient kan efter det första läkarbesöket få vänta i månader på att träffa en psykolog eller terapeut, säger Cecilia Björkelund, seniorprofessor i allmänmedicin och ansvarig för studien vid Sahlgrenska akademin på Göteborgs universitet.

Att stå på väntelista är ingen bra vård, snarare ickevård, menar hon.

– Med vårdsamordnare blev samarbetet mellan professionerna tajtare. Det är ett bra sätt att utnyttja allas kompetens. Distriktssköterskorna är mycket bra lämpade att vara vårdsamordnare, som är kunniga även inom fysiska sjukdomar.

Har andra sjukdomar också

Det håller Helene Sundvall med om. Hon har patienter i alla åldrar, men många är äldre, som förutom sin psykiska ohälsa också har kroniska sjukdomar som kol, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Studien ska publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMC Family Practice.

I studien var alla vårdsamordnare distriktssköterskor som gått en extra högskolekurs om depression, ångest och utmattningssyndrom. Efter det inledande projektet och studien har Västra Götaland infört funktionen på cirka 100 vårdcentraler och nu är några av vårdsamordnarna även socionomer och psykologer.