Fallet gäller två föräldrar som kommer till Akademiska sjukhuset i Uppsala med sin ettåriga son. Barn och mor läggs in på sjukhuset och en och halv månad senare gör sjukvårdspersonalen en orosanmälan till socialtjänsten. Ytterligare ett år senare står mamman anklagad för att ha försökt kväva sitt barn till döds.

Åklagaren misstänker Münchhausen by proxy, som innebär att en förälder beskriver symtom eller tillstånd hos sitt barn som är påhittade eller i värsta fall orsakade av föräldern själv.

Vårdfokus rapporterade från rättegången som ägde rum i Uppsala tingsrätt för snart ett år sedan. Omkring 40 läkare, sjuksköterskor och undersköterskor hade vittnat om att de inte såg någon medicinsk förklaring till barnets kramper och andningssvårigheter. Men tingsrätten ansåg inte att åklagaren kunde bevisa mammans skuld och friade henne från alla anklagelser.

Läs också: 30 sjuksköterskor kallade att vittna i unik rättegång

Utesluter inte andra förklaringar

Åklagaren överklagade domen till hovrätten, men ändrade åtalet från försök till mord och misshandel till enbart synnerligen grov misshandel. Svea hovrätt gör samma bedömning som tingsrätten och ändrar inte den friande domen.

Läkarna har inte hittat någon medicinsk förklaring till barnets symtom. Hovrätten anser inte att det behöver betyda att det inte finns någon sådan. Dessutom anser både tingsrätten och hovrätten att det finns brister i sjukhuspersonalens journalanteckningar. Dokumentationen har därför ett lågt bevisvärde.

Även det faktum att vårdpersonalen, redan tidigt under vårdtiden, diskuterade sina misstankar med varandra vägs in bevisningen när hovrätten friar mamman från alla anklagelser.

Läs också: Svårt upptäcka barnmisshandel bakom oförklarliga symtom