Det är inte bara värmen som skjuter i höjden i sommar. På Linköpings universitetssjukhus är platsläget maxat och överbeläggningarna många. På kirurgen snurrar patienterna mellan rum och avdelningar för att frigöra platser och minska risken att någon hinner dö i operationskön.

Det är måndag morgon i mitten av juli. Sjuksköterskan Robin Olofsson loggar in i datasystemet och möts återigen av de röda bokstäverna på skärmen: Extrem vårdplatsbrist.

Robin Olofsson Foto Peter Holgersson.JPG
Robin Olofsson. Foto: Peter Holgersson

Han är inte förvånad. Så såg det ut när han lämnade jobbet i fredags också. Och veckan innan dess. Som koordinator på den kirurgiska akutvårdsavdelningen, kava, vid Linköpings universitetssjukhus är Robin Olofsson väl insatt i det pressade platsläget. Det är han som håller koll på avdelningens in- och utflöde av akuta patienter, ser till att det finns sängplatser, fördelar patienter och stämmer av vårdtyngden i vårdlagen.

– Förra veckan var verkligen tuff med över 40 överbeläggningar på sjukhuset. En dag gick jag hem halv sju, fast jag slutade kvar över fyra. Jag ville inte lämna avdelningen i kaos, säger Robin Olofsson.

I sommar är kava sammanslagen med avdelningen för planerade operationer för att maximera resurserna.

Mellanlandar i korridoren

Robin Olofsson tar några varv runt avdelningen på en sparkcykel. I korridoren träffar han sin koordinatorkollega för den planerade, elektiva, kirurgin, undersköterskan Birgitta Johansson Svedin. De stämmer av läget.

– "Bombrummet" är ju i alla fall tomt än så länge, säger hon och syftar på det smala utrymmet mellan två korridorer där syrgastuberna förvaras. Här läggs ofta patienter.

Varje vrå tas till vara för att patienterna ska få vård före och efter sina operationer. Under sommaren finns endast plats för patienter med cancer. Men även för dem är det svårt att komma till. Enligt kirurgöverläkaren Stefan Redéen kan patienter med cancer få vänta upp till tio veckor på en operation som egentligen borde göras inom tre veckor.

Farlig väntan

– Vi är hela tiden oroliga för att behöva stryka patienter från operationsschemat. Det skulle innebära att patienter med cancer får en ny operationstid först i slutet av augusti. Då riskerar de att dö i sin sjukdom, säger Robin Olofsson.

De patienter som får en plats på avdelningen är de allra sjukaste; de med störst omvårdnadsbehov, svårast diagnoser och mest komplicerade ingrepp. ”Lättare” patienter läggs in på andra avdelningar, så kallade satelliter.

– Det saknas luft i systemet när alla patienter behöver mycket omvårdnad. Samtidigt vill vill vi ha de mest komplicerade fallen. Vi kan våra patienter och kan förutse olika förlopp innan de sker, till exempel att en patient med pankreatit när som helst kan få en sepsis.

Kirurgen Linköping 2 Foto Peter Holgersson.JPG
Morgonmöte på kirurgikliniken i Linköping. Foto: Peter Holgersson

Klockan nio är dags för dagens första möte och genomgång av beläggningen med hela personalstyrkan. Sammanlagt sitter Robin Olofsson i fyra möten under dagen, eftersom platsbristen ser ut som den gör.

– Det blir väldigt mycket administration. Egentligen är det tänkt att jag ska kunna hjälpa till i omvårdnadsarbetet också, men det hinner jag inte med som det ser ut nu.

För att kunna hålla fler platser öppna inledde kirurgen ett samarbete med urologen vägg i vägg. Ett extra vårdlag med fyra kirurgipatienter, plus två överbeläggningar, huserar inne grannavdelningen. På dagarana och kvällarna bemannas vårdlaget av kirurgens personal . Nattetid ansvarar urologens sjuksköterskor för patienterna tillsammans med en undersköterska från kirurgen.

Ökar belastningen på urologen

Samtidigt som platstrycket lättar något på kirurgen får nattsjuksköterskor på urologen ökad belastning. Eva Edelönn, som är huvudskyddsombud för Vårdförbundet, säger att det extra ansvaret har skapat oro hos deras medlemmar på urologen. Hon har varit i kontakt med sjuksköterskor som sagt att det känns otryggt att ta ansvar för en helt ny patientgrupp utöver sina ofta svårt sjuka urologipatienter och att de inte kan deras diagnoser och behandlingar.

Nattsjuksköterskorna fick besked om samarbetet ett par dagar innan det var ett faktum.

– Så får det inte gå till. Sådana ändringar av arbetsansvaret ska först diskuteras i samverkan, säger Eva Edelönn som berättar att har lämnar in en begäran om tvisteförhandling, vilken kommer att ske i augusti.

Biträdande verksamhetschefen Kristin Ek beklagar situationen.

– Det blev fel och vi tar till oss av kritiken. Nu gör vi om och gör rätt, bland annat genom att hålla koll på att belastningen inte blir för tuff för nattsjuksköterskorna. Det stämmer vi av flera gånger om dagen, säger hon.

Kirurgikliniken i Linköping drabbades extra hårt av platsbrist våren 2017 när flera sjuksköterskor slutade och avdelningarna fick stänga vårdplatser inför semesterperioden. Efter sommaren gick det inte att öppna platserna igen. I höst ser det ut som att kliniken endast kan ha 60 procent av platserna öppna.

Få sökande till tjänster

Rekryteringen har gått trögt. Kliniken skulle behöva omkring 15 sjuksköterskor till för att hålla vårdplatserna på en rimlig nivå, men de har få sökande till tjänsterna.

Samuel Kronevik Foto Peter Holgersson.JPG
Samuel Kronevik. Foto: Peter Holgersson

– Delvis beror det på att det saknas sjuksköterskor i landet i stort, men också att avdelningen har ett rykte om sig att vara tung. Tempot är högt och patienterna är ofta allvarligt sjuka, vilket kan skrämma en del, säger biträdande vårdenhetschefen Samuel Kronevik.

Kristin Ek berättar att de satsar på att bygga från grunden. En stabil avdelning skapas med tydliga mål och ansvarsområden, rutiner, riktlinjer och manualer. Det ska vara tydligt vem som gör vad och på vilket sätt det ska göras.

För att avlasta sjuksköterskorna och frigöra tid till omvårdnaden har avdelningen förstärkts med bland annat servicevärdar, apotekare och vårdsamordnare. Kliniken har också startat ett omvårdnadsråd med fokus på utveckling av omvårdnadsfrågorna.

Kan inte locka med lön

Förhoppningen är att att det ska bidra till att sjuksköterskor vill stanna och att några nya börjar. Extra pengar i lönekuvertet för sjuksköterskorna kan kliniken inte locka med.

– Vi kan inte gå utöver det regionen erbjuder, då urholkar vi systemet och gör det värre för någon annan, säger Kristin Ek.

Genom sammanslagning och extra bemanningssjuksköterskor har semesterpusslet gått ihop i år. En del extrapass och dubbelpass har det blivit, men ingen sjuksköterska har beordrats in.

Flyttcirkusen drar igång

Innan han går hem för dagen är det dags för den stora flyttcirkusen. De sjukaste kirurgipatienterna blir kvar på avdelningen, mer okomplicerade ska till urologen över natten och några får mellanlanda som satellitpatienter på en annan avdelning innan de skrivs ut. Alla byten tar tid när rapporter ska ges och alla rum städas.

Det händer att någon som egentligen borde ligga kvar får gå på permission över natten. Så att det åtminstone ska finnas en ledig plats att lägga in akuta patienter på.

– Det känns inte bra när vi ser att belastningen ökar på anhöriga som får hem sina familjemedlemmar i sämre skick än vad som var tänkt. Det har hänt att jag medvetet förhalat utskrivningsprocessen för enstaka patienter så att de ska få stanna en extra natt på sjukhuset, säger Robin Olofsson.

Oro inför framtiden

När Robin Olofsson började på kirurgen för lite mer än tre år sedan lämnade han aldrig ett kvällspass utan att det fanns minst tre tomma platser till nattens inläggningar från akuten. I dag är han glad om det finns en enda när han går hem.

– Det är klart det finns en oro att det här ska vara det nya normala, säger han.