För att få veta hur chefsmedlemmarna har det på sina arbetsplatser har Vårdförbundet under året skickat ut en enkät där 3 000 chefer fått möjlighet att svara på frågor om vilka förutsättningar de har att klara sitt ledarskap.

1 340 chefer har svarat på enkäten. Majoriteten av dem är mellan 50 och 59 år och de flesta är första linjens chefer. Fyra av tio arbetar inom slutenvården. 55 procent har en tillsvidareanställning som chef, drygt var fjärde har tidsbegränsade förordnanden på upp till fem år.

Det har gått tre år sedan Vårdförbundet gjorde sin senaste chefsenkät och då var det drygt 40 procent som hade en tillsvidareanställning. Antalet har ökat, men de regionala skillnaderna är stora: i Södermanland och i Skåne har över 90 procent tillsvidareanställning, i en del andra landsting är det färre än 20 procent.

För stora personalgrupper

Årets undersökning visar också att drygt 40 procent av cheferna har personalansvar för 30 medarbetare eller mer. De med ansvar för stora personalgrupper arbetar mer övertid än andra och relativt mycket arbete utförs under kvällar och helger. 30 procent svarar att de har en veckoarbetstid på 45 till 49 timmar. Hälften anser inte att de har tillräckligt med tid för återhämtning.

Cheferna har också fått svara på frågor om hur nöjda de är med det stöd de får inom områden som ekonomi, personal och schemaläggning. Mest nöjda är de med stödet inom ekonomi. Riktigt missnöjda är de med det stöd de får inom områden som personal och informationsteknik.

Hälften av cheferna upplever att de sällan eller aldrig kan rekrytera de barnmorskor, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och specialistsjuksköterskor som verksamheten skulle behöva. De vet att konkurrenskraftiga löner, bra arbetstider och kompetensutveckling skulle underlätta rekryteringen, men omkring hälften saknar befogenhet att påverka det.

Rapporten visar att hälften av cheferna tycker att de generellt har rätt förutsättningar för att utföra ett bra arbete, men nästan lika många svarar alltså att de saknar rätt förutsättningar. Mindre än hälften får kompetensutveckling i ledarskap.

Höga chefer mer nöjda

Mest nöjda med sina förutsättningar är förvaltningschefer, minst nöjda är första linjens chefer. Cheferna inom slutenvård och primärvård är mer missnöjda än chefer inom öppenvård och "andra verksamheter". Unga chefer är mer missnöjda än äldre. Mycket övertid och starkt missnöje hänger i hop.

500 av dem som saknar rätt förutsättningar har i fri text berättat vilka hinder de ser. Många berättar om bristande verksamhetsstöd; de anser att administrationen är för omfattande och att den ökat, samtidigt som stödet minskar.

Lika många, 24 procent, anger brister i organisationen som hinder. De är klämda mellan ledning och medarbetare och resursbrist gör att de har svårt att nå upp till de krav som ställs. "Det finns ett mycket starkt tryck uppifrån gällande antal patienter som skall vårdas, detta ej i rimlighet med antal anställd personal", som en av cheferna skriver.

Resultatet från chefenkäten visar att cheferna i vården behöver bättre förutsättningar och Vårdförbundet har sju förslag till åtgärder som de riktar till vårdens beslutsfattare:

  • Alla chefer ska leda ett rimligt antal medarbetare. Inte fler än 25.
  • Chefernas ansvar och befogenheter ska överensstämma.
  • Alla chefer måste ha tillgång till administrativa stödresurser.
  • Förvaltningsorganisationen ska ha en stödjande roll.
  • Alla chefer och ledare i vården ska ha kontinuerlig ledarskapsutveckling.
  • Cheferna måste tillåtas ta ledartröjan i digitaliseringen.
  • Ställ om hälso- och sjukvården till en personcentrerad vård.

Vårdförbundet anser också att staten ska avsätta 100 miljoner kronor för att visa vägen och bidra till en fortsatt utveckling inom personcentrerad och nära vård.