Lönestatistik 2017

Rejäl höjning – men räcker inte

Rejäl höjning – men räcker inte
Vårdförbundets medlemsgrupper har haft en högre löneutvecklingen än den som industrimärket anger, men Vårdförbundets ordförande tycker att det går för sakta. Arkivbild: Mostphotos

Vårdförbundets yrkesgrupper har haft en högre löneutveckling under 2017 än många andra grupper. Men medlemmarna är fortfarande felvärderade, säger ordföranden, Sineva Ribeiro, och vill att staten ändrar på det.

Vårdförbundets medlemmar i kommuner och landsting har i genomsnitt fått 3,93 procent i lönepåslag under 2017. Det visar den lönestatistik som förbundet presenterar i dag. Ordföranden, Sineva Ribeiro, är visserligen nöjd över att löneutvecklingen är högre än i industrisektorn, men anser att medlemmarna fortfarande är felvärderade.

– Det är långt kvar tills våra medlemmar är rätt värderade utifrån utbildningsnivå, ansvar och yrkenas svårighetsgrad. Vi vill se en snabbare löneökning framöver, säger hon och anser att staten borde ta ansvar för särskilda lönesatsningar på specialistsjuksköterskor och barnmorskor.

Löneledande barnmorskor

Barnmorskorna är löneledande bland Vårdförbundets medlemsgrupper. Störst löneutveckling, 12,02 procent, har de haft i Västerbotten. Där har de å andra sidan ett tvåårsavtal som även inkluderar 2018 och därför är deras siffror svåra  att jämföra med. I stället är Jämtland Härjedalen den region med ettårsavtal där vinnarna finns, där fick barnmorskorna 7,57 procent.

Avdelningsordföranden Roger Bergebo borde kanske vara glad, men tycker att löneutvecklingen skulle ha varit högre för alla grupper och hurrar inte alls.

– Den löneutvecklingen inrymmer också en särskild satsning som politikerna gjorde efter högljudda protester mot de låga lönerna. De satsade på barnmorskorna och på en del sjuksköterskegrupper, men inte alls på biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor. Det anser jag är beklämmande.

Beklämmande, säger han också om att satsningarna inneburit att lönerna blivit ännu mer sammanpressade än tidigare. Mellan sjuksköterskor som har arbetat 30-40 år och dem med relativt kort yrkeserfarenhet skiljer det ofta inte mer än 6 000 kronor per månad.

– Politikerna sa att de ville satsa på anställda med lång och trogen tjänst och på dem som arbetade inom dygnetruntverksamhet. Så blev det inte riktigt. Regionen fördelade pengarna efter eget huvud och var fullständigt ointresserade av våra synpunkter.

Löser inte problemen

Politikersatsningen, som Roger Bergebo hade hoppats skulle vara större, får upp procenten på löneutvecklingen i Jämtland Härjedalen. Men någon lösning på de riktigt stora problemen inom vården i regionen har den inte lett till.

– Vi i Vårdförbundet sa att de borde ha satsat mer och på alla grupper – även om budgetunderskottet till en början hade blivit större. Då hade man kunnat rekrytera och behålla personal och sluppit kostnader för hyrpersonal och övertid. Nu blev det inte så – och personalen protesterar fortfarande. Fast nu mot de dåliga arbetsvillkoren.

En tillfällig dipp

Även i Västmanland är det barnmorskorna som sticker ut i statistiken. Men där genom att ha den sämsta löneutvecklingen bland alla landsting i hela landet: 1,64 procent. Trots det vill avdelningsordföranden, Janí Stjernström, gratulera dem. För 2017 är ett år mellan två stora satsningar på just barnmorskor och det är dem hon gratulerar till. 2016 fick de mellan 3 000 till 5 000 kronor i lönepåslag, 2018 fick de omkring 5 000 kronor mer i månaden.

.

Hon tycker att det är bra, men vänder sig mot hur det går till.

– De som skriver de mest missnöjda breven till politiker och sjukhusledning och berättar att de söker andra jobb om inte lönen höjs ordentligt, är de som har fått de högsta lönepåslagen. Jag önskar att arbetsgivarna i stället förstod att det behövs en långsiktig lönepolitik för att klara bemanningen.

Under 2017 valde regionen, trots brev, att i stället göra en viss satsning på biomedicinska analytiker, som fick omkring 3,4 procent.

Allas behov av lönekarriär

Janí Stjernström understryker att hon inte missunnar någon medlemsgrupp en god löneutveckling, men i stället för akuta lönesatsningar på dem som uttrycker sitt missnöje mest vill hon ha överläggningar med arbetsgivaren om alla fyra medlemsgrupper.

– Alla har behov av en lönekarriär och vi vill att lönesatsningar ska göras efter partsgemensamma diskussioner om vilken strategi som är bäst för hållbar löneutveckling över tid.

Enligt henne har inte arbetsgivaren i Västmanland varit intresserad av det de senaste åren. Men nu kan det bli ändring på det. I höst startar Vårdförbundet och regionen ett arbete för att förbättra dialogen. Janí Stjernström hoppas på samsyn och att arbetsgivaren tar ett större ansvar för en god livslön för alla Vårdförbundets medlemmar.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida