Solen och värmen håller i sig som aldrig förr. Skönt för semesterfirarna men besvärligt för samhället. Bönderna och skogsägarna har drabbats hårt av den extrema torka som råder. och sedan i måndags samverkar Socialstyrelsen med övriga bevakningsansvariga myndigheter med anledning av det stora antalet allvarliga skogsbränder som rasar på ett flertal platser över hela landet.

I Jämtland Härjedalen har sjukvården i regionen fattat beslut om stabsläge. Främst förbereder sig personalen på att ta hand om brandskadade, enligt uppgifter till Läkartidningen.

På SOS Alarm går telefonerna för högtryck. I lördags fick samtalsoperatörerna ta emot nära 13 000 samtal från nödnumret 112. Det är i nivå med hur det brukar vara på nyårsnatten, som annars är det mest hektiska arbetspasset för operatörerna.

– Vi får många samtal om en och samma brand till oss. Många är också ute och njuter av det vackra vädret och det märks direkt hos oss. Det är fler människor som badar, åker båt, är ute på vägarna eller i skog och mark. Men det är också fler som är ute och roar sig på stan sent på kvällarna och dricker lite för mycket. Allt det här ger upphov till många fler nödsamtal än vanligt, säger Björn Skoglund, tjänsteägare för 112 och krisberedskapen vid SOS Alarm, i ett uttalande från företaget.

"Ring bara om det är akut"

SOS Alarm vädjar till alla som inte är i akut behov av hjälp att använda de telefonnummer som finns för icke brådskande ärenden i stället för nödnumret 112, exempelvis 113 13 som är det nationella informationsnumret.

De senaste dagarna har flera landsting och regioner gått ut med information om vilka hälsorisker som finns med värmen. Exempelvis Region Kronoberg som uppmanar alla invånare att hålla koll på sina nära och kära.

– När man blir äldre känner man inte av törst på samma sätt som tidigare och barn kan inte alltid säga ifrån när de blir uttorkade. Uttorkning till följd av vätskebrist är ett smärtsamt tillstånd som enkelt kan undvikas. Vi måste alla hjälpas åt och ta hand om varandra, säger Per-Henrik Nilsson, läkare och hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Kronoberg.

Äldre hamnar på akuten

På akutmottagningen på Norrlands universitetssjukhus i Umeå har man sett en markant ökning av antalet äldre som söker vård på grund av hettan.

– Många söker vård för trötthet, att själva allmäntillståndet är sänkt och att de upplever sig utmattade, har andningssvårigheter och buksmärtor, berättar Erika Nilsson, medicinsk chef för akutsjukvården, för Västerbottens-Kuriren.

Sofie Holmström, enhetschef på Hemgårdens vård- och omsorgsboende i Umeå, beskriver hur rutinerna förändrats och anpassats efter den rådande temperaturen.

– Personalen följer upp och kontrollerar så att alla boende får i sig tillräckligt med vätska under dagen och även mellan måltiderna. Sen att boende sitter i skugga, har tillgång till AC och att det bjuds på glass och melon då man kanske inte är så hungrig i värmen, berättar hon för tidningen.

På ett äldreboende på Orust fick en av de boende smärtande sår på fötterna efter att ha vistats för länge i solen. Enligt en lex Sarah-anmälan som nyligen kom in till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, bildades blåsor som sedan sprack. Antibiotika sattes in. Efter händelsen har rutinerna skärpts kring utevistelser i värmen för de boende.

Medlemmar drabbade

Under de senaste dagarna har sjuksköterskor och andra medlemmar också börjat höra av sig till Vårdförbundet.

– Vi har fått ett antal samtal från medlemmar som tycker att det är för varmt på arbetsplatsen. Väldigt varmt. Temperaturen på arbetsplatsen är en arbetsmiljöfråga som behöver hanteras av Vårdförbundets lokala organisation. Vi skickar därför dessa frågor vidare till medlemmarnas lokalavdelning, säger Therése Alsing, chef för Vårdförbundet Direkt.

I Sverige finns det ingen lag som anger en övre gräns för hur varmt det får vara på en arbetsplats.

– Men enligt arbetsmiljölagen ska det vara en sund och säker arbetsmiljö, säger Per Nylén som är avdelningschef för Arbetsmiljöverkets regelavdelning. 

I myndighetens föreskrifter om temperaturer på arbetsplatsen används begreppet neutralt klimatområdet, som omfattar intervallet 10-30 grader Celsius. Vid högre inomhustemperaturer än 30 grader påverkas arbetsförmågan.

Arbetsgivaren har huvudansvaret för att se till att klimatet i arbetslokalerna följer reglerna. Om arbetsgivaren inte löser problemet kan skyddsombudet kontakta Arbetsmiljöverket, som kan ingripa genom att besluta om ett föreläggande eller förbud.

– Men då ska det vara en allvarlig risk för liv och hälsa, säger Per Nylén.