Ali Kazemi, professor i socialpsykologi vid Högskolan i Skövde, har i ett forskningsprojekt undersökt vad som gör äldre på särskilda boenden mest nöjda. Resultatet visar att det är relationerna som är viktigast och att kvaliteten på dem beror på andra saker än på budgetsatsningar.

En av hans slutsatser är att det läggs för stor vikt vid rankningar som bygger på budgetsatsningar och tar Socialstyrelsens öppna jämförelser som ett exempel.

– Socialstyrelsen överdriver skillnader i kvalitet mellan svenska kommuner. Vår forskning visar att skillnaden mellan den kommun som satsar mest pengar på äldreomsorg per capita och den som satsar minst bara är 18 procent, säger han.

Haltande jämförelser

I Socialstyrelsens brukarenkät finns ett trettiotal frågor om bland annat hälsa, boendemiljö, måltider och hjälpens utförande. Men de är, enligt Ali Kazemi, inga nöjdhetsskattningar. Den sammantagna bedömning av hur nöjd den gamla är ställs bara i en fråga: Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt boende eller med din hemtjänst?

Det anser Ali Kazemi är alldeles för grovt tillyxat. För att mäta sådana komplexa saker som kvalitet och nöjdhet krävs fler frågor. Att rankingen bygger på jämförelser mellan kommuner – oavsett storlek och invånarantal – gör också att det haltar.

– Små kommuner med relativt få svar jämförs med stora där flera tusen har svarat. Socialstyrelsen överdriver nyttan med sina öppna jämförelser.

Forskningsprojektet omfattar tre delstudier. I den första analyseras Socialstyrelsens öppna jämförelser, i den andra intervjuas chefer, experter och kvalitetssamordnare inom äldreomsorgen. Den tredje är en enkätstudie där personal inom hemtjänst och på äldreboenden svarat på frågor om sitt arbete.

– Deras svar visar att oavsett om de arbetar i kommuner som rankas högt eller låg finns inte så stora skillnader i hur de arbetar. De gör så gott de kan, säger Ali Kazemi.

Små skillnader i svaren

Flera frågor i den tredje delstudien har handlat om delaktighet och medbestämmande eftersom det är kärnvärden inom äldreomsorgen. Även här är det små skillnader i hur personalen svarar, oavsett kommunens ranking.

En slutsats av forskningen är att det riktigt viktiga för chefer på förvaltningsnivå är att ha täta kontakter med enhetschefer och att på det sättet försäkra sig om att man anställer personal med rätt inställning och att personalen ges förutsättningar att göra ett bra jobb. I det ingår diskussioner och reflektion om att sätta brukarens behov i centrum.

Kan inte budgetsatsningar som rimlig lön och goda arbetsvillkor göra skillnad när det gäller de förutsättningarna?

– Lönen, det har tidigare forskning visat, är en hygienfaktor, men ingen motivationsfaktor. En bra lön skapar inte trivsel. Bra chefer är viktiga och man ska heller inte glömma medarbetarskapets betydelse och medarbetarnas ansvar.

Ali Kazemis uppmaning till beslutsfattare i kommuner och på myndigheter är att tona ner fokus på rankningar och procentandel i nöjdhetsmätningar och i stället lägga fokus på att utveckla vården.