Det visar en avhandling av röntgensjuksköterskan Thomas Strand som är avdelningschef vid röntgenmottagningen på Blekingesjukhuset i Karlshamn.

– Patienter med metastaser i ryggen är väldigt utsatta. Jag kände att det måste finnas sätt att underlätta för dem, därför valde jag att fokusera på just den här gruppen patienter i mina studier, säger Thomas Strand som döpt sin avhandling till "Hjälp mig att hjälpa dig!"

4 000 patienter

Varje år drabbas cirka 4 000 patienter i Sverige av metastaser i ryggen. Vid en MR-undersökning måste de ligga helt stilla, i ryggläge och på en hård brits.

Många upplever den långa tunneln som obehaglig. Det är trångt och tar lång tid. Undersökningen kan ta upp till 90 minuter. Patienter med klaustrofobi behöver ibland få lugnande medel för att överhuvudtaget kunna genomföra den.

Att dessutom ha smärtor i ryggen på grund av cancer gör undersökningen extra plågsam.

Thomas Strand har intervjuat och observerat ett tiotal röntgensjuksköterskor och lika många patienter med metastaser i ryggen. Syftet har varit att ta reda på vad som kan göras för att underlätta för patienterna när de ska genomgå undersökningen.

"Lyssna på patienten"

– Det som är viktigast av allt är att lyssna på patienterna. Det är bara de själva som kan svara på hur de upplever situationen och vad som kan behöva göras för att det ska kännas bättre för dem, säger Thomas Strand som i sin avhandling lyfter fram vikten av att som röntgensjuksköterska arbeta personcentrerat.

Med det menar han att det är patienten som ska stå i centrum för undersökningen, inte patientens sjukdom.

Som exempel tar han en patient som har väldigt ont i ryggen. Patienten vet att hen måste ligga stilla för att det ska bli bra bilder. Men efter 30 minuter börjar hen bli orolig. Det gör så ont att patienten inte kan undvika att börja röra på sig.

– Varje bild tar fem minuter. Efter varje tagning kan man pausa och prata med patienten för att höra hur det går. Då blir det lättare att genomföra undersökningen. Ett annat sätt är att dela upp undersökningen – och ryggen – i två delar, med en lite längre paus emellan. Patienten kan komma upp en stund och kanske dricka lite vatten, säger Thomas Strand.

I avhandlingen visar han att skillnaden blev stor för flertalet patienter. Utan pauserna hade de inte klarat av undersökningen. Men det fanns andra som resonerade tvärtom. De hade så ont att de inte ville förlänga undersökningen med pauser.

– Vilket som är bäst kan man alltså bara avgöra genom att prata med patienten, säger Thomas Strand.

Lider i det tysta

Det kan tyckas som självklart. Men i sina studier fann han att röntgensjuksköterskorna i princip bara anpassade undersökningen efter patienternas behov om det inte tog extra tid. De utgick då från hur patienterna brukar uppleva undersökningen och litade på att de skulle säga ifrån om de inte kunde ligga stilla.

Men det gör patienterna inte alltid. I avhandlingen visar Thomas Strand att de inte vill bli uppfattade som krävande och därför inte alltid informerar personalen om sitt lidande under tiden som de ligger i magnetkamerans tunnel.

Som ett resultat av sina studier har Thomas Strand gjort ett bildspel med tips till patienter som ska genomföra en undersökning med magnetkamera. Bildspelet ska visas på en bildskärm i väntrummet på röntgenmottagningen i Karlshamn.

Han har även erbjudit Vårdguiden 1177 bildspelet så att patienter i hela Sverige ska kunna informeras om undersökningen hemifrån, vilket han hoppas ska bidra till att de blir mindre oroliga.