Akut brist på sjuksköterskor inom psykiatrin i Linköping
Inför sommaren saknas hälften av sjuksköterskorna på de psykiatriska slutenvårdsavdelningarna i Linköping. Huvudskyddsombudet begär nu att Arbetsmiljöverket omedelbart griper in och eventuellt stänger en av avdelningarna. UPPDATERAD 2018-06-19 KL 13.20
För fyra år sedan uppmärksammade Vårdförbundet i Östergötland första gången arbetsgivaren på personalbristen och den undermåliga arbetsmiljön inom psykiatrin i regionen.
Två år senare gjordes en ny arbetsmiljöanmälan med krav på bland annat bättre bemanning.
Anmäler problemen
Trots ett par försök från arbetsgivaren att förbättra situationen har problemen inför denna sommar nu eskalerat, enligt Vårdförbundets huvudskyddsombud.
Enligt verksamhetschefen Marita Ström har det inte bara gjorts ett par försök utan åtskilliga sådana utan att man har kommit tillrätta med problemet. Hon håller inte heller med om att problemen eskalerat, utan att det snararare blivit något bättre jämfört med hur det såg ut för ett par tre år sedan.
– Men vi håller med Vårdförbundet om att grundbemanningen är för låg. Den frågan har vi drivit i flera års tid, men de ramarna sätter inte vi utan regionen. Vi har en budget att förhålla oss till, säger hon.
I en så kallad 6:6a-anmälan (se faktaruta) till Arbetsmiljöverket förklarar huvudskyddsombudet att bemanningen nu är så låg att sjuksköterskorna inte längre klarar att ge patienterna en trygg och säker vård.
Stress och sjukskrivningar
Oron för patientsäkerheten är stor och flera av sjuksköterskorna lider av stressrelaterade symtom. Sjukskrivningar relaterade till arbetsmiljön har ökat.
På var och en av slutenvårdsavdelningarna 37 och 38 ska de enligt ledningen vara nio sjuksköterskor. I dag är de sju på den ena och åtta på den andra. Huvudskyddsombudet lyfter fram att endast en av de sju sjukskötersketjänsterna är bemannad på den psykiatriska akutenheten.
– Men det är egentligen inte ett problem, så har det sett ut de senaste tio åren. Det har funnits en önskan om fler sjuksköterskor på akutenheten, men det har inte varit ett absolut krav, säger Marita Ström.
Jobbar extrapass
Enligt huvudskyddsombudet ändras schemat ständigt och med kort varsel. Många tvingas till såväl extrapass som dubbelpass. Sjuksköterskorna hinner ofta inte med att ta rast eftersom de är ensamma på många av arbetspassen (egentligen ska de vara två på kontorstid).
Enligt vårdenhetschefen Johan Arén är det inget tvång att jobba extra. Ingen har beordrats. De som frivilligt går med på att arbeta varannan helg får dessutom ett extra lågbemanningstillägg på 5 000 kronor i månaden.
– Det har samtliga sagt ja till. Även sektionsledarna som normalt bara arbetar kontorstid, säger han.
Men de åtgärder som arbetsgivaren presenterat är enligt Vårdförbundet inte tillräckliga, varför man nu bett Arbetsmiljöverket att skyndsamt ingripa. Enligt skyddsombudet måste något radikalt göras för att få balans mellan resurserna och det uppdrag som psykiatrin har. Ett förslag är att stänga en av avdelningarna.
Att stänga en avdelning är dock inte en realistisk lösning, förklarar Marita Ström.
– Där har vi fått medhåll av Arbetsmiljöverket som var här hos oss i går. Eftersom det handlar om tvångsvård har vi ett samhällsansvar. Däremot har Arbetsmiljöverket bland annat föreslagit att vi ska mäta arbetsbelastningen och göra en riskbedömning av vår nuvarande grundbemanning. Det kommer vi att försöka göra omedelbart, säger hon.
Fakta 6:6a-anmälan
- I arbetsmiljölagens paragraf 6:6a står det vad ett skyddsombud ska göra vid allvarliga arbetsmiljöproblem.
- Först vänder sig skyddsombudet till arbetsgivaren med en skriftlig begäran om vilka problem som måste lösas.
- Arbetsgivaren har 14 dagar på sig att svara.
- Om svaret med åtgärder från arbetsgivaren inte anses tillräckligt kan skyddsombudet be Arbetsmiljöverket att fatta beslut om föreläggande eller förbud.