En av kongressens stora frågor är den om hållbart arbetsliv och hälsosam vårdmiljö. När propositionen togs upp blev det en livlig diskussion kring arbetstider. För eller emot sex timmars arbetsdag, behovet av vila och återhämtning och den allt mer använda beredskapen engagerade många.

Sex timmars arbetsdag prövas på flera håll och nyligen har 50 sjuksköterskor och undersköterskor på Sahlgrenska krävt att att Kommunal och Vårdförbundet gemensamt driver kravet om sex timmars arbetsdag eller 30-timmars arbetsvecka för de som arbetar på sjukhusen.

Sex timmars arbetsdag

"Hellre sänkt veckoarbetstid än sex timmars arbetsdag", sa ett av kongressombuden och fick applåder. "Många vill ha sex timmars arbetsdag, men det känns som det sänker våra yrkens status. Hellre en förbättrad arbetsmiljö så att vi orkar åtta timmar", sa ett annat och fick ännu mer applåder.

"Genomlys beredskapen", uppmanade någon. Och påpekade att beredskap utnyttjas av många arbetsgivare. "Man ska ha betalt när man jobbar", löd kravet och på påverkanstorget satte de flesta ombuden sina gröna "pluppar" på motioner om att inte låta beredskap ersätta planerad övertid.

Används vid personalbrist

En av dem som på nära håll har sett avigsidorna med en allt mer utnyttjad beredskap är Monica Jonsson från Östergötland. Arbetsgivaren där har, i likhet med många andra, svårt att rekrytera sjuksköterskor och löser bristen genom att systematiskt använda sig av beredskap. Det gäller särskilt där specialistkunskap behövs.

– Hos oss på hjärtintensiven har arbetsgivaren tagit bort en sjuksköterska från morgonpassen och en från kvällspassen och i stället anställt en sjuksköterska på ett nytt arbetspass mellan klockan 9 och 18. Problemet är att hon får ersättning för beredskap mellan 8 och 9 på morgonen och dessutom lägger man på en och en halv timmes beredskap efter klockan 18, förklarar hon upprört.

Fler från avdelningen i Östergötland var upprörda över den här lösningen. För ett arbetspass på nästan tolv timmar ersätts sjuksköterskan med lön för tiden mellan 9 och 18. På frågan om hur arbetsgivaren har tänkt svarar ombuden att det undrar de också. De vill ha bort den här användningen av beredskapen. Inte genom att skriva något avtal utan bara bort med den, säger de.

Ja till begränsad beredskap

I propositionen om ett hållbart arbetsliv skriver förbundsstyrelsen att Vårdförbundet vill verka för hälsosamma arbetstider, att dygnsvilan mellan arbetspassen ska vara minst elva timmar, att medlemmarna får fyra veckors sammanhängande sommarsemester och att beredskap och att jour begränsas till att endast förekomma då det är absolut nödvändigt.

Kongressen sa ja till propositionen – och till ett antal motioner och yrkanden om begränsning av beredskapen. Beslut som togs var till exempel att förbundet ska verka för att beredskapstid ska räknas in i arbetstagarens ordinarie arbetstid. Och för en begränsning i kollektivavtal av hur mycket beredskap som kan schemaläggas.

"Det är bråttom"

Kongressen sa också ja till ett förslag om att förbundsstyrelsen under kongressperioden utreder vad som är en rimlig veckoarbetstid för ett hållbart yrkesliv inom vården. Men till viss förvåning kom en reservation från förbundsstyrelsen. Sineva Ribeiro förklarade sig:

– Det är mer bråttom än så. Vi kan inte hålla på att utreda frågan i fyra år.

Kongressen ville också att förbundsstyrelsen lägger mer krut på arbetsmiljön. Det blev bifall till motionen om att använda krafterna för att påverka arbetsgivarna att ta sitt arbetsmiljöansvar. Liksom till att vässa formuleringen att förbundet ska ta fram en arbetsmiljöstrategi under kongressperioden. Under kongressperiodens första halva tyckte en motionär och fick medhåll från ombuden.