Kollektivavtalsförhandlingarna på det offentliga området i Danmark har brutit samman. Om inte det danska medlingsinstitutet lyckats lösa konflikten går 10 procent av Danmarks 750 000 offentliganställda ut i strejk den 4 april.

Det motsvarar cirka 75 000 personer. Exempelvis lärare, socialarbetare, kuratorer, präster, soldater och sjuksköterskor.

Till skillnad mot i Sverige är förhandlingarna mellan de offentliga arbetsgivarna inom kommunerna, regionerna och staten samordnade. Motparten är de 140 fackförbund som de danska offentliganställda är medlemmar i.

Sjuksköterskor tas ut

Av de som eventuellt tas ut i strejk är 6 000 sjuksköterskor:

  • 4 500 arbetar i regionerna, där flertalet sjukhus finns.
  • 1 000 arbetar i kommuner, exempelvis skolsköterskor.
  • Ett hundratal av sjuksköterskorna är statligt anställda.

Enligt det danska sjuksköterskeförbundet, DSR, kommer en eventuell strejk inte att hota patientsäkerheten.

– Det kommer den inte, eftersom vi kommer att ha nödberedskap så att akuta patienter och patienter med livshotande tillstånd kan få hjälp av sjuksköterskor och behandling, skriver DSR i ett pressmeddelande.

Men om det verkligen blir strejk och man inte snabbt hittar en lösning kan det komma att handla om många fler sjuksköterskor.

Arbetsgivarna har nämligen svarat på fackförbundens strejkvarsel med ett eget varsel om lockout. Blir det av kommer uppemot 440 000 medarbetare inom den offentliga sektorn inte kunna gå till sina jobb efter den 10 april. Hur många av dessa som arbetar inom hälso- och sjukvården är dock oklart.

Löner och villkor

Konflikten handlar i huvudsak om löner och arbetsvillkor. De offentliganställda har krävt 8,6 procents löneökning under de närmaste tre åren, vilket är samma som de privatanställdas fackförbund i Danmark lyckats förhandla sig till. Arbetsgivarna har hittills sagt stopp vid 6,7 procent.

Förutom det kräver förbunden bland annat:

  • Jämlika löner och lägstalöner.
  • En reglering av arbetstiderna för dem som undervisar, exempelvis på skolor som utbildar sjuksköterskor, så att balans nås mellan arbete, vila och fritid. I dag är det enligt DSR helt upp till arbetsgivarna att bestämma schemaläggningen.
  • Att arbetsgivarsidan drar tillbaka sitt krav på att enskilda sjuksköterskors arbetstider ska kunna planeras över längre perioder, upp till ett år. Det motsätter sig DSR som menar att övertiderna då kommer att öka.
  • Att arbetsgivarsidan drar tillbaka kravet på att sjuksköterskor på regionsjukhusen ska kunna lånas ut till andra sjukhus i samma region.
  • En halvtimmes lunch på betald arbetstid för akademiker.

Senaste gången sjuksköterskorna i Danmark strejkade för bättre villkor var 2008, då även Vårdförbundets medlemmar strejkade.