En liten bruksort och en vårdcentral med bara tre läkartjänster – varav två bemannas med hyrläkare – och med en historia av täta chefsbyten. Lars Karlsson har svårt att säga vad det var som lockade honom i annonsen där vårdcentralen i Boxholm sökte en ny verksamhetschef. Kanske var det verksamhetsutvecklaren i honom som såg en utmaning.

Årets mottagare av Vårdförbundets chefspris beskriver sig som en ledare vars låga brinner för att få medarbetare att våga anta utmaningar. En chef som – tillsammans med medarbetarna – går i spetsen för verksamhetsutveckling. Faktum är att han gör en jämförelse med programledaren Ernst Kirchsteiger. Vill stå för samma positiva livssyn och, så att säga, kunna skapa lampor av en träbit och lite mossa.

– Om jag är positiv och brinner för något och lyckas få fram det så hänger personalen med. Och när de gör det ökar deras tilltro till sig själva. När den tilltron finns är det lätt att växa och lätt att släppa fram kolleger och ta vara på varandras idéer, säger Lars Karlsson.

Satte snabbt igång med projekt

Nästan sex år har gått sedan han fick tjänsten som verksamhetschef i den lilla bruksorten med 5 400 invånare. Han är fortfarande lika passionerat intresserad av utveckling som när han började. Och Lars Karlsson hann knappt mer än börja innan han satte igång att driva utvecklingsprojekt.

– Jag tog med mig idéer från vårdcentralen jag kom ifrån och fick med mig personalgruppen på förändringsbehoven. Vi jobbade enligt Lean; skalade bort onödiga arbetsprocesser och satsade på ökad tillgänglighet och förbättrade rutiner. Det var slitsamt, men det gick tack vare att personalen här hjälper varandra.

En mer utåtriktad utveckling innebar projektet som kallas Flippen i primärvården. Det drivs av Sveriges kommuner och landsting och handlar om personcentrerade arbetssätt med fokus på patienters och invånares behov. Innovationsarbetet inleddes med en inventering av behoven på orten. Det ledde till särskilda insatser mot patienter som var sjukskrivna mer än 30 dagar på grund av psykisk ohälsa.

En grupp med många vårdbesök

Det visade sig vara dubbelt så många kvinnor som män. Det visade sig också att patienter med psykisk ohälsa, som ofta besökte vårdcentralen, mycket oftare än andra patientgrupper sökte vård även på sjukhusens akutmottagningar.

– Boxholm är en liten bruksort med hög medelålder och högt ohälsotal. För att kunna gå vidare och göra något åt ohälsan bjöd vi in patienter till fokusgruppsintervjuer där vi frågade efter deras behov. Sedan bjöd vi in olika nyckelgrupper – pensionärer, politiker, tjänstemän från försäkringskassan och kommunen – till en tvådagars konferens där vi också identifierade behoven av hälsoinsatser.

Tidigt i utvecklingsarbetet riktades insatserna också mot nyarbetslösa. I den lilla bruksorten är mejeriet, som har tillverkat ost sedan slutet av 1800-talet, bara en av flera arbetsplatser som har försvunnit eller snart försvinner. Kvinnor och män mellan 18 och 65 år kallades till hälsokontroll och mental avslappning. 117 av 500 kom.

Har fått pengar från regionen

Vårdcentralen i Boxholm har fått extra pengar av Region Östergötland – som också inser behovet av bättre hälsa hos invånarna. Pengarna har satsats på hälsocoach och ökad tid till en samtalsmottagning där en psykolog, i stället för den tidigare kuratorn, anställdes.

Resultatet av satsningarna visar bland annat att antalet besökare till samtalsmottagningen har ökat från 178 till 507 på tre år. Statistiken visar också att de som behöver hjälp numera får den fortare. Satsningarna fortsätter: vårdcentralen har anställt en rehab-koordinator och utbildat ett trettiotal hälsoguider. Snart kommer kommunen att anställa en samordnare för hälsoguiderna.

– Målet är att samordnaren ska bidra till att insatserna sätts in där de gör störst nytta. Till exempel gentemot personal inom förskolan och hemtjänst där sjukskrivningstalen är höga.

Ingen släckt låga

Lars Karlssons låga fortsätter att brinna. Han vill arbeta ut mot medborgarna och får med sig personalen. Ohälsotalen har visserligen inte sjunkit särskilt mycket under de tre uppmätta åren. Å andra sidan har mejeriet, som varit något av ortens hjärta, aviserat nedläggning, så vem vet hur det skulle ha varit utan insatserna från vårdcentralens personal.

– Kvinnorna lider fortfarande av psykisk ohälsa och vi ser också en ökning av antalet män med ångest och depression. Men nu är vi mer på tå. Vi känner befolkningens behov och har ökat tillgängligheten och insatserna mot psykisk ohälsa. Hela vårdcentralen har bidragit till att ha gjort något banbrytande, säger Lars Karlsson.

Det är en stolt och glad chef som i dag får ta emot priset Årets vårdchef.