Cecilia Levin är distriktssköterska på Kvarnholmens hälsocentral i Kalmar. I sitt arbete träffar hon redan många sjukskrivna personer.

Nu har hon blivit expert på rehabprocessen efter en kurs på Karolinska Institutet som gavs i Oskarshamn. 26 personer examinerades i dagarna som klara rehabkoordinatorer. De flesta är sjuksköterskor eller distriktssköterskor, men i gruppen finns också medicinska sekreterare, undersköterskor, fysioterapeuter och kuratorer.

På alla hälsocentraler

Nu ska de hålla ihop processen kring de sjukskrivna. Enligt ett lagförslag från regeringen ska rehabkoordinatorer finnas på alla hälsocentraler från början av nästa år.

– Vi blir spindeln i nätet mellan patienten, vården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Efter den här utbildningen ska jag utveckla rollen här på hälsocentralen, säger Cecilia Levin.

Hennes företrädare hade förvarnat henne om att jobbet som rehabkoordinator mest bestod i att boka möten.

– Men nu har jag lärt mig att det är allt annat än att boka möten! Funktionen är jätteviktig idag när vi har så mycket sjukskrivningar. Efter utbildningen har jag upptäckt att det finns mycket att göra för att ge patienten stöd.

Ett sätt är att fånga upp signaler från patienter som riskerar att bli långtidssjukskrivna.

– Jag vill arbeta förebyggande. Jag tänker börja med att åka runt till andra rehabkoordinatorer här i Kalmar och lära mig av hur de arbetar förebyggande.

Arbetsförmåga och ork

En viktig uppgift är att ha ett så kallat kartläggningssamtal.

– Där pratar jag och patienten om hur sjukdomen påverkar arbetsförmågan. Vi pratar om hur mycket patienten orkar arbeta och vilka arbetsuppgifter som fungerar. Det här är en viktig bakgrund för läkaren som sjukskriver.

– Lite behöver jag släppa mitt sjuksköterskeperspektiv på patienten, en omhuldande inställning. Jag ska mer än tidigare se till resurserna. Det är ofta bra för personen att fortsätta jobba, heltidssjukskrivning kan leda till att man isolerar sig.

Under utbildningen lärde sig Cecilia Levin ett nytt uttryck som hon gärna använder.

– Man kan uttrycka sig såhär: Kanske ska du gå upp till deltids-friskskrivning? Det är ett bra ord: deltids-friskskrivning, istället för deltids-sjukskrivning.

Förändrat ansvar

Sedan juli i år har arbetsgivaren ett större ansvar för att tillsammans med den sjuka personen ta fram en plan för återgång till arbetet om sjukskrivningen kan antas vara längre än 60 dagar.

– Helst ska de tillsammans ha kommit igång med det själva. Annars kan jag initiera det. Jag kan också ringa och prata med den sjukskrivnes chef, efter att ha fått reda på vad patienten vill att jag ska säga eller fråga såklart.

En ny kartläggning från Sveriges kommuner och landsting, SKL, visar att de flesta av landstingens rehabiliteringskoordinatorer tar kontakt med patientens arbetsgivare och axlar rollen som kontaktperson.

Ska samverka med flera

Cecilia Levins roll som rehabkoordinator innebär däremot inte att hålla i kontakter med till exempel fysioterapeuter, arbetsterapeuter och kuratorer. Fokus ligger på att underlätta för patienten, arbetsgivaren och myndigheter under sjukskrivningen, och finnas tillgänglig för att svara på frågor från alla.

Finns inte risken att du övertar lite av Försäkringskassans jobb?

– Nejdå, min roll är att samverka. Jag vet vad som är arbetsgivarens ansvar och Försäkringskassans. Men det är också viktigt att prata med patienten om hur sjukförsäkringen fungerar. Den har fokus på arbetsförmåga relaterat till den diagnos man har.

Socialförsäkringen sätter olika tidsgränser för sjukskrivning och bedömning av den sjukes arbetsförmåga.

– Även patienten behöver försöka förhålla sig till den. Vi behöver prata om vad som händer i rehabkedjan och för arbetet om man varit sjukskriven i exempelvis 180 dagar.