– Det är en positiv utveckling. Framför allt är det mammorna som röker mindre. För mindre än 4 procent av barnen födda 2016 rökte mamman under de första levnadsveckorna. År 1999 var den siffran 9 procent, säger Maria Öman, statistiker på Socialstyrelsen.

Studier visar att barn som utsätts för passiv rökning får fler luftvägsinfektioner och öroninflammationer, och de behöver oftare sjukhusvård än barn som inte utsätts för tobaksrök. Risken för plötslig spädbarnsdöd ökar också om föräldrarna röker.

Papporna ligger efter

Totalt sett är det allt färre spädbarnsföräldrar som röker visar Socialstyrelsens statistik.

  • 1999 levde 19 procent av alla åttamånaders bebisar i familjer där någon av föräldrarna rökte.
  • 2016 hade andelen sjunkit till 11 procent. Det är samma som året dessförinnan, vilket tyder på att minskningen kan ha planat ut. 

Kartläggningen visar också att 10,4 procent av de minsta bebisarna (0-4 veckor) hade rökande pappor. Vid åtta månaders ålder var andelen 9,6 procent. Andelen spädbarn med en rökande pappa har legat på ungefär samma nivå de fem senaste åren. År 1999 rökte knappt 14 procent av papporna.

Läs även: Fler snusar under graviditeten

Stora geografiska skillnader

Rökning bland spädbarnsföräldrar var vanligast i Södermanland, där omkring 17 procent av spädbarnen bodde i ett hem där någon rökte. I Blekinge och Skåne var motsvarande andel cirka 16 respektive 15 procent.

Jämtland och Västerbotten hade lägst andel barn med rökande mammor. Endast omkring 1 procent av barnen i åldern 0-4 veckor och under 2 procent i åldern åtta månader hade mammor som rökte. Även pappornas rökning var lägst i dessa län.