Skogen som terapiform undersöks av studenter

Sjuksköterskestudenter vid Linnéuniversitetet i Växjö bidrar i en pilotstudie om skogens hälsobringande effekter. Tanken är att på sikt utveckla en behandlingsmetod för patienter med olika former av psykisk ohälsa.

Under de senaste åren har det skett en ökning av naturunderstödd rehabilitering. Det finns i dag i flera landsting/regioner och erbjuds i första hand till patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Rehabiliteringen sker på särskilda platser och innehåller ofta olika typer av aktiviteter.

Frågan är om det finns enklare och mindre resurskrävande sätt att dra nytta av naturens läkande kraft? Vid Linnéuniversitetet pågår en pilotstudie om effekterna av att vistas i skogen. Deltagare till studien har rekryterats via den hälsomottagning som drivs av studenter på sjuksköterskeprogrammets fjärde termin.

Deltagarna får två gånger i veckan under en månads tid välja fritt mellan att stå, sitta, ligga eller strosa omkring i skogen, som ligger nära hälsomottagningen. Studenterna mäter deltagarnas vikt, blodsocker, puls och blodtryck före och efter skogsbesöken.

Positiva resultat

Hittills har bara två testpersoner deltagit, vilket gör det svårt att dra några slutsatser om den fysiska påverkan. Men en ny försöksperiod inleds denna vecka med fyra nya deltagare, vilket förhoppningsvis ger tydligare resultat.

– Vi kunde se att blodtrycket var något lägre efter skogsbesöket, men med tanke på att endast två personer är undersökta kan man inte dra några slutsatser. Däremot svarade båda att de upplevde skogen som väldigt rogivande och att de kom nära sig själva. De sa att de förmodligen skulle vistas ännu mer i skogen framöver, säger Jenny Lovebo, projektledare för studien och programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid Linnéuniversitetet.

Hon har studerat både biologi och medicinsk vetenskap och passar därmed perfekt som ansvarig för studien.

Till nytta för studenterna

Samarbetet med studenterna på sjuksköterskeprogrammet har fungerat bra. Jenny Lovebo beskriver dem som entusiastiska och seriösa. En tanke med upplägget är att knyta samman utbildning och forskning på ett bättre sätt.

– Ytterligare en vinst är att studenterna utvecklar sin kunskap om alternativa hälsofrämjande insatser, som kan komma framtida patienter till nytta. Och jag tror att dagens unga sjuksköterskor behöver återupptäcka skogen för sin egen skull. Den kan fungera som nödvändig återkoppling från den stressiga tillvaron inom sjukvården, säger Jenny Lovebo.

Skog på recept

De tidigare studier som gjorts visar att skogsvistelser kan motverka stressrelaterad ohälsa. Men enligt Jenny Lovebo spretar resultaten. Hon vill veta mer exakt hur många skogsbesök som behövs och vilken typ av skog som ger störst effekt. På sikt skulle det kanske kunna leda till att skogsvistelser skrivs ut på recept i Region Kronoberg.

Pilotstudien väntas inte ge några signifikanta resultat om hälsoeffekter. I stället handlar det om att se om metoden alls fungerar, som förberedelse inför en större planerad studie.

Vilken skogstyp är bäst?

Jenny Lovebo håller just nu på att skriva en ansökan om forskningsmedel till Kampradstiftelsen. Tanken är att rekrytera unga vuxna med stressrelaterad ohälsa från länets vårdcentraler, som sedan får vistas i skogar.

– Deltagarna ska själva få välja vilka skogar de vill gå till, för att det ska vara lättillgängligt. Det gör att vi förhoppningsvis kan besvara frågan om vilken typ av skog som har störst hälsoeffekt. Vi funderar även på att mäta blodtryck och stressmarkörer, som kortisolnivåer, säger Jenny Lovebo.

Skogsstyrelsen och Växjö kommun har anslutit sig till forskningsprojektet. Resultaten kan komma till nytta när det gäller planeringen av tätortsnära skogar.

Även i den större studien kan sjuksköterskestudenter komma att involveras, men då i första hand som en del av examensarbetet den sista terminen. Själva mätningarna av biomarkörer kommer att utföras på de deltagande vårdcentralerna.