Det händer att inte ens tolken vet namnet på en specifik kvinnlig könsdel eller vilka juridiska termer kring sexuella rättigheter som gäller. Då blir det svårt för barnmorskan Åsa Enervik att nå fram. 


Slidkrans är ett exempel, ett ganska nytt begrepp som inte finns i alla språk ännu. 


Åsa Enervik, barnmorska RFSU. VF 10-18
Åsa Enervik. Foto: Matilda Ström

— Vissa omskrivningar kan ha en negativ klang och det är ju inget som vi vill förmedla. När man pratar om sexuell hälsa är det viktigt att vi hamnar rätt med orden, säger Åsa Enervik.



Stort behov av kunskap

Hon arbetar halvtid som barnmorska på RFSU-kliniken i Stockholm och halvtid som sexualupplysare inom RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. Att tonen blir rätt i samtalet med patienten är särskilt angeläget när man pratar med kvinnor och flickor från andra länder, menar Åsa Enervik. Kunskapsbehovet är stort och man vet sedan tidigare att kvinnor och flickor som migrerat både har sämre sexuell hälsa och sämre tillgång till vård när det kommer till exempelvis mödravård än kvinnor födda i Sverige. 



För att underlätta kommunikationen kring sexuell hälsa har RFSU tagit fram ett nytt informationsmaterial, elva filmer på 14 olika språk. Projektet kallas Upos, upplysning på olika språk, och drivs med medel från socialdepardementet. Åsa Enervik har varit med som sakkunnig.


Kan se tillsammans

Informationsfilmerna har teman som abort, kvinnlig omskärelse och lust och njutning. Tanken är att filmerna ska kunna användas i det direkta vårdmötet. I stället för kroppsspråk och haltande tolksamtal kan vårdpersonal nu vinkla dataskärmen mot patienten och se en film tillsammans. De kan också användas i till exempel gruppundervisning. 


Reaktionerna brukar komma ganska direkt. När Åsa Enervik visade filmen om lust och njutning för en besökare på RFSU-kliniken fick hon höra: ”Varför har jag inte vetat det här tidigare?” Det blev en ögonöppnare.


— Det väckte verkligen saker inom mig. Jag som jobbat så mycket med sexualundervisning tänkte direkt på hela samhällsbygget. Att den sexuella hälsan inte är inkluderad inom många områden och att det finns så mycket man behöver göra, även utanför vården.



Har setts av hundratusentals

Hon anser att svenskundervisningen SFI, skolan, primärvården och andra institutioner — alla har ett ansvar för att migranter får kännedom om sina sexuella rättigheter. En kvinna ska inte behöva blöda sig till järnbrist vid varje menstruation eller vara orolig för att hon inte ska kunna bli gravid igen efter en abort.


I dagarna kommer också ett lexikon med ord som är användbara i samtal kring sexuell hälsa. Kanske får det lika stor spridning via internet som några av filmerna har fått, även internationellt. Till exempel har filmen om slidkrans fått 180 000 visningar i Somalia på bara några månader.