Enkla knep förbättrar undersökning av cancersjuka
PET/CT-undersökningar har blivit allt vanligare vid misstanke om cancer. Men patienterna får ofta för dålig information inför undersökningen, vilket ökar risken för dåligt tagna bilder. Det visar röntgensjuksköterskan Camilla Andersson i sin avhandling.
Under Röntgenveckan i Örebro presenterade Camilla Andersson sin avhandling, som hon försvarade vid Uppsala universitet tidigare i år.
Camilla Andersson jobbar till vardags med PET/CT-undersökningar vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under lång tid funderade hon på hur patienterna upplever den krävande undersökningen, men hittade inga svar i litteraturen. Så hon bestämde sig för att undersöka saken på egen hand.
– Antalet PET/CT-undersökningar ökar snabbt inom cancervården. Men det är en relativt ny metod och informationen till patienterna har inte hängt med. Resultat av min studie visar att många inte har en aning om hur undersökningen går till när de kommer till vården. Det gör också att kommunikationen med vårdpersonalen kan halta, säger Camilla Andersson.
Jobbigt för patienten
PET/CT är dessutom krävande för patienterna, förberedelserna innefattar i många fall fasta. Inför själva undersökningen injiceras ett radioaktivt spårämne som får verka i kroppen under en timmes vila. Själva bildtagningen tar cirka en halvtimme, och under den tiden måste patienten ligga helt stilla med armarna sträckta över huvudet.
– Om de inte följer förberedelserna och instruktionerna finns en risk att bildkvaliteten blir dålig. Då kan undersökningen behöva göras om, vilket innebär försenad diagnos och ökad stråldos, säger Camilla Andersson.
Webbstöd minskade oron
I en av delstudierna fick en grupp patienter i god tid inför undersökningen webbaserad information som i text och bild förklarade processen, nödvändiga förberedelser och varför de måste följa vårdpersonalens instruktioner. Dessa jämfördes med en kontrollgrupp som fick genomföra undersökningen med sedvanligt informationsstöd.
– Resultatet visar att materialet hjälpte patienterna inför undersökningen. Framför allt kände de en minskad oro, vilket är ett stort värde i sig självt. Men vi kunde även se något färre störningar i bilderna, så patienterna tycks ha tagit till sig kunskapen om varför de måste följa alla förberedelser och instruktioner, säger Camilla Andersson.
Enkla knep ger vinster
Avhandlingen visar även att många patienter med huvud- och halscancer som placeras i en fixationsmask känner sig övergivna. De efterlyste en möjlighet att kommunicera med vårdpersonalen i samband med undersökningen.
– Även om mina iakttagelser bygger på ett begränsat patientunderlag så pekar de ut specifika områden som vården kan och bör utveckla. Ett webbaserat informationsmaterial och mer kommunikation under själva undersökingen är billiga och enkla insatser som kan ha stor nytta för bildkvaliteten och patienternas upplevelse. Dessutom tror jag att resultaten kan överföras till andra undersökningsmetoder, exempelvis magnetkamera, säger Camilla Andersson.