– Patienterna är inte vana att få komma till tals på det här sättet. Det har inte varit en självklarhet inom psykiatrin att man ska få vara med och påverka vården.

Det säger psykiatrisjuksköterskan Eva Andreasson som är ansvarig för införandet av det personcentrerade verktyget Individuell samarbetsplan, ISP, inom Sahlgrenska universitetssjukhusets psykosvård.

Verktyget bygger på en studie som hon gjorde 2012, tillsammans med omvårdnadsprofessorn Ingela Skärsäter. Syftet är att minska användandet av tvångsvård och tvångsåtgärder. En utvärdering som nyligen presenterades visar att arbetssättet verkligen gjort skillnad för patienterna.

Patienten görs delaktig

– Vad patienterna tycker är god vård har länge varit ovidkommande inom den psykiatriska vården. Det är först de senare åren, när man börjat prata om personcentrerad vård, som man börjat se patienten och anhöriga som en resurs, säger Eva Andreasson.

Den som drabbas av en psykos saknar ofta sjukdomsinsikt och är många gånger så förvirrad att hen inte själv kan föra sin talan. Med ISP kan patienten trots detta vara delaktig.

ISP består av tre delar.

  • Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård. Patienten får möjlighet att berätta om sina upplevelser av sin sjukhusvård, dela med sig av sina synpunkter och betygsätta omhändertagandet hen fått.
  • Handlingsplan vid tidiga tecken. Används för att hjälpa patienten eller närstående att tidigt upptäcka och hantera tecken på försämring och förhindra återinsjuknande.
  • Delaktighet vid psykiatrisk sjukhusvård. Patienten får själv formulera hen vill bli bemött och omhändertagen om hen i framtiden behöver vård på sjukhus.

Samtliga moment görs tillsammans med patienten i öppenvården, när hen frisknat till och hunnit få distans till sjukhusinläggningen.

Handlingsplanerna, som patienten själv varit med och tagit fram som frisk, finns dokumenterade i journalen och talar om för personalen hur patienten vill bli omhändertagen när hen inte själv kan uttrycka sina behov.

Goda resultat

Nyligen presenterades en första större rapport om erfarenheterna av ISP. Resultatet visar tydligt på fördelarna med att involvera patienterna i planeringen av den egna vården.

  • I 62 procent av de tillfällen då överenskommelsen i handlingsplanen aktiverats av öppenvårdspersonal har inläggning på sjukhus kunnat undvikas.
  • Av de patienter som när de hade återhämtat sig var av uppfattningen att de behövde vård ansåg mer än hälften att tvångsvård hade kunnat förhindras med rätt bemötande och stöd.
  • Med stöd av handlingsplanen för tidiga tecken har patienter som tidigare inte velat ta sina mediciner eller varit emot att höja dosen själva tagit initiativ till att höja dosen.

Rapporten visar också att patienter som är nya inom psykiatrin ofta tar för givet att de ska få vara delaktiga. Men för äldre patienter kan det ta lite tid innan de förstår att de kan vara med och påverka.

Används på alla avdelningar

Från början prövades ISP på ett mindre antal patienter som hade fått psykiatrisk tvångsvård. Resultaten blev så bra att man 2015 beslutade att införa modellen på samtliga åtta öppenvårdsenheter och fem slutenvårdsenheter inom psykiatri psykos.

I juni 2016 uppdaterades ISP, bland annat efter synpunkter från patienter. Därefter kan inte bara patienter som tvångsvårdats använda alla ISP:s delar utan även de som vårdats frivilligt.

I rapporten lyfts många exempel där ISP verkligen gjort skillnad för patienter. Ett sådant är en patient inom slutenvården som inte själv kunde uttrycka hur hon vill ha det, men där kontaktpersonen visade upp hennes egen ISP-plan "Delaktighet vid psykiatrisk sjukhusvård" för hur hon vill bli vårdad och bemött.

Senare berättade hon att hon aldrig hade fått så bra vård förut. Som tack köpte hon blommor och choklad till personalen när hon skrevs ut från sjukhuset.