Men generellt sett är det liten risk för att vårdpersonal ska smittas med antibiotikaresistenta bakterier. Den slutsatsen drar experter som granskat frågan på uppdrag av Arbetsmiljöverket.

Vid en presentation av rapporten idag lyfte experterna framför allt fram att det saknas kunskap inom området och att mer forskning behövs. De som granskat frågan är Ann Tammelin, överläkare vid Vårdhygien i Stockholms läns landsting och Ingemar Qvarfordt, överläkare Vårdhygien Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Vi vet ingenting om förekomsten av resistenta bakterier hos de som arbetar i de här miljöerna och vi har väldigt lite kunskap om förekomsten av resistenta bakterier hos patienter och omsorgstagare, säger Ann Tammelin.

Djurhantering och förskola

Förutom vården har de sökt och granskat studier på resistenta bakterier inom djurhantering och förskola. Man vet sedan tidigare att personalen inom de branscherna är utsatta för högre smittorisk från bakterier än allmänheten.

Däremot har det nu alltså visat sig att det saknas forskning som visar hur mycket vårdpersonal utsätts för smitta av resistenta bakterier, och inte heller om de själva har blivit smittade eller är långvariga bärare.

Inte heller finns studier eller statistik som visar hur stor andel av patienter och omsorgstagare som bär på smitta från resistenta bakterier. För MRSA och VRE saknas det helt. Vad gäller ESBL är det till stor del okänt, men en studie från 2014 tyder på att bakterierna fanns hos 11 procent av omsorgstagarna på äldreboenden, vilket är en högre andel än hos befolkningen.

Internationella jämförelser

– Vi vet för lite om vilka risker som finns med antibiotikaresistenta bakterier i arbetslivet, det behövs mer forskning, säger Ann Tammelin och Ingemar Qvarfordt.

I Sverige rapporteras nyupptäckta fall av resistenta bakterier in till Folkhälsomyndigeten, som följer om fallen ökar eller minskar. Men det är okänt hur vanligt det är att vård- och omsorgspersonal i Sverige blir smittade eller bär på resistenta bakterier. Internationella studier tyder dock på att andelen bärare av antibiotikaresistenta bakterier är högre inom vård och omsorg än i samhället i övrigt.

I den svenska befolkningen i stort är normalfloran av resistenta bakterier förhållandevis låg jämfört med exempelvis länder som Grekland och Indien. Globalt märks en ökande trend av tarmbakterier med ESBL, men inte av VRE eller MRSA, enligt studierna forskarna granskat.

Studier på resenärer

Studier visar att 5-9 procent av den vuxna, svenska befolkningen är bärare av ESBL och att det har skett en ökning sedan 2010. Det vet man främst från de så kallade resenärsstudier som gjorts, där deltagarna lämnat prover innan de rest utomlands.

Risken ökar att bli bärare eller sjuk av resistenta bakterier efter resor till länder med högre förekomst i normalfloran. Risken ökar ytterligare om resenären behöver äta antibiotika eller besöka sjukvården.

Minska risken

Arbetsmiljöverket ville också se förslag på förebyggande åtgärder som kan minska riskerna för personalen i arbetsmiljön.

– Basal handhygien har effekt. Men andra åtgärder som görs idag har vi inte alls samma evidens för. Vi behöver mer forskning om det. De åtgärder som är effektiva för att stoppa smittspridning mellan patienter skyddar också personalen på samma sätt, säger Ann Tammelin.