Forskare från Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har studerat vad som gör en så trött av arbetet att hälsan hotas. Sjuksköterskor inom akutsjukvård och hemtjänstpersonal är två av de fem yrkesgrupper som forskarna har följt under två år. En sak som skiljer dem från de mansdominerade yrkesgrupper som ingår är att kvinnorna arbetar deltid – ofta för att jobbet är alltför krävande.

Kvinnor går ner i tid och lön på grund av dåliga arbetsvillkor. Psykologen Kerstin Wentz, en av forskarna bakom studien om sambandet mellan trötthet och hälsa, hoppas att resultaten ska användas som underlag till diskussioner och planering av förbättrade villkor på arbetsplatsen.

Ta upp det med chefen

– Trötthet är en tidig signal för risken att bli sjuk. I arbetet måste det finnas en balans mellan krav och resurser annars blir arbetsuppgifterna så tunga att hälsan riskeras. Om arbetsförhållanden är sådana att man är trött under längre tid ska det diskuteras med chefer och skyddsombud, säger hon.

1 300 arkitekter, ingenjörer, snickare, hemtjänstpersonal och sjuksköterskor har deltagit i studierna. Yrkesgrupper med olika arbetsinnehåll för att det skulle blir tydligt vad skillnader i utbildningsnivå, och fysiska och psykiska arbetsuppgifter innebär.

Bara var tredje är pigg efter jobbet

Svaren visade att sjuksköterskor och hemtjänstpersonal var tröttare efter jobbet.

– Vi delade upp informanterna i tre grupper: pigga, rejält trötta och en grupp däremellan. Resultatet visar att anställda i kvinnodominerade yrken oftare är rejält trötta än de i mansdominerade, säger Kerstin Wentz.

  • Bara 37 procent av sjuksköterskor och hemtjänstpersonal är pigga efter jobbet.
  • För snickare, arkitekter och ingenjörer är siffran 50 procent.

Jobbar deltid för att orka

En tredjedel av deltagarna i de båda kvinnodominerade yrkena arbetade deltid. En tredjedel av dem svarade att de gjorde det för att arbetet är så krävande. Något motsvarande kunde man inte se i de mansdominerade grupperna.

Kerstin Wentz
Kerstin Wentz.

- Kvinnorna arbetar ganska ofta deltid för att de har belastande jobb. Det mönstret hittar vi inte hos arkitekter, ingenjörer eller snickare.

Forskarna har undersökt vad som bidrar till tröttheten och vad som skyddar mot den.

Viktigast för att inte bli trött är att ha förutsättningar att göra ett bra jobb. Högt upp kommer också möjligheten att styra över raster, pauser och att kunna lämna för nödvändiga ärenden. Alltför många arbetsuppgifter är ett hot mot hälsan, liksom höga emotionella krav. Stöd från kolleger och chefer skyddar mot trötthet.

Trötthet kopplat till hälsa

Sammanlagt fick deltagarna i undersökningen svara på 115 frågor om hälsa och behov av återhämtning. Eftersom långvarig trötthet ökar risken för ohälsa och sjukdom har forskarna först ställt frågor om trötthet och därefter jämfört resultatet med svaren på frågor om hälsa. Frågorna handlade bland annat om svårigheter att sova, ointresse för vardagliga aktiviteter, magont, minnessvikt, nedslagenhet och utmattning.

Som ett sätt för var och en att mäta risken att bli sjuk har forskarna tagit fram ett webbinstrument som bygger på 26 frågor om hur ofta man är rejält trött efter jobbet, om arbetssituationen och om återhämtningsmöjligheter.

Får du grönt eller rött ljus?

Ger svaren grönt ljus är allt bra, medan gult ljus är en varningssignal om att arbetet är tyngre än det borde vara och rött ljus innebär att något definitivt måste göras åt din arbetssituation.

Testa själv om du riskerar att bli sjuk av arbetet. 

– Ända sedan 70-talet har man vetat att tillräckliga resurser för att göra ett bra jobb är avgörande för arbetstillfredsställelsen. Det är ett allvarligt glapp mellan den vetskapen och hur det ser ut på många arbetsplatser. Vi hoppas att vårt webbinstrument kan vara ett underlag för diskussioner om hur man har det på jobbet, säger Kerstin Wentz.