Forskare vill göra upp med bantningshetsen

Överviktsforskaren Erik Hemmingsson kallar i en ny bok bantning för galenskap och vill få överviktiga att sluta känna skuld för något som inte är deras fel.

I boken förklarar du varför bantning inte fungerar på lång sikt. Vad bör den överviktiga i stället göra?

— Först bli kompis med kroppen och sluta straffa sig själv för hur man ser ut. Sedan gäller det att fokusera på en sund livsstil — bra mat och regelbunden motion, tillsammans med en bra psykisk hälsa och återhämtning från stress. Det ger goda hälsoeffekter, oavsett vad man väger.

Du kritiserar bland annat politikerna som inte satsar på förebyggande insatser. Vad behöver göras först?

— Reglera matindustrin, bland annat sockret och tillsatserna. Det ska inte gå att tjäna pengar på produkter som orsakar ohälsa, typ skräpmat, speciellt den som riktar sig till våra barn. Utsatta familjer behöver stöd och sjukvården måste börja arbeta mer förebyggande.

Många överviktiga har skuldkänslor. Vilka historier har du fått höra?

— Alla möjliga, det ligger oerhört mycket skuld och skam i att vara överviktig, till exempel på stranden, flyget eller i butiken. Många har utvecklat ganska avancerade ätstörningar bara för att de är rädda att gå upp i vikt.

Stress och snabbmat — är det de största bovarna?

— Ja, mycket talar för det. Det är en väldigt destruktiv kombination, som gör det svårt för kroppen att reglera hunger och mättnad på ett bra sätt. När vi pratar om stressen kan vi även väva in de ökande klasskillnaderna och att människor i dag har sämre sömnvanor.

Hur agerar bantningsföretagen?

— Många ser behovet av att utveckla sina affärsidéer. De inser att svenskarna börjar tröttna på bantning, att det lätt blir en destruktiv vana som inte fungerar på sikt.