Nu slutar Inger Ekman som föreståndare för GPCC, Centrum för personcentrerad vård, vid Göteborgs universitet. Hennes namn har blivit starkt förknippat med den personcentrerade vården i Sverige. När hon var med och startade centrumet var begreppet personcentrerad vård relativt okänt i Sverige.

I dag står centrumet bakom en rad studier om hur personcentrerad vård påverkar patientens upplevelse, vårdkvalitet och vårdtid. Studier har gjorts i olika vårdformer, som sjukhusvård och äldreomsorg, ofta vid vård av långvariga tillstånd som hjärtkärlsjukdom, kol, cancer och diabetes.

– Studierna ger samstämmiga resultat som visar att personcentrerad vård kan påverka patientens livskvalitet och tilltro till sina resurser för egenvård. Samtidigt visar studierna att vårdtiderna kan minska, säger Joakim Öhlén.

Varit chef för palliativ forskning

Han är sedan tidigare en av forskningsledarna på centrumet, professor i omvårdnad och doktor i vårdpedagogik. Han har även blivit utnämnd till excellent lärare vid Göteborgs universitet.

– Det är ett stort förtroende att föra vidare centrumet utifrån den framgång det haft. Jag var under närmare fem år chef vid Palliativt forskningscentrum i Stockholm. De erfarenheterna har jag med mig, säger Joakim Öhlén.

Vårdfokus har i ett flertal artiklar beskrivit personcentrerad vård och vad forskningen visar.

Läs mer: Patientcentrerad eller personcentrerad har du koll på skillnaden?

Personcentrerad vård kännetecknas av att vårdpersonal ger möjlighet till patienten att berätta och lyssnar på patientens berättelse, att planeringen av vården görs tillsammans, och att man tillsammans bedömer vilka resurser personen har för sin egenvård.

Tycker inte många sjuksköterskor att de redan arbetar personcentrerat?

– All vård bärs upp av den enskilda vårdarens omdöme, klokskap och etik. Många kanske först säger, det här har vi redan. Kom med något nytt under stjärnorna. Men det vi för in och forskar om är ett arbetssätt som säkrar att vården blir personcentrerad, att vårdkedjor fungerar och att vi arbetar i team för och med patienten.

GPCC:s nya chef vill veta hur personcentrerad vård fungerar i det han beskriver som ”både mikro och makro-nivå”. Där mikro är mötet och vården av patienten och makro är allt från organisation till hälsoekonomiska analyser.

Både Vårdförbundet och SKL

I dag verkar Vårdförbundet och även Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att vården ska bli personcentrerad.

– I dag är det många sjuksköterskor och läkare som är kritiska till vårdens organisation. De upplever inte att deras professionella kunskap utnyttjas tillräckligt. Vården handlar om etik och värdefrågor och kan inte organiseras utifrån hur Toyota tillverkar bilar. Det är med rätta personal är skeptisk till nya arbetssätt.

Han menar att vården i dag också fått en slagsida mot det administrativa och byråkratiska. Dessutom fokuserar vården på den medicinska undersökningen, behandlingen och uppföljningen på bekostnad av annat.

– Den personcentrerade vården riktar spotlighten mot hur det ska ske, och att patienten är med i planeringen. Patienten blir osynlig om vården är ett löpande band, med hierarkisk organisation. Det är arvet vi har och försöker förändra.

Följa patienten i vårdkedjan

Han ser det som viktigt framöver att forskare fortsätter utvärdera effekten av personcentrerad vård.

– Vi ska jämföra hur det går i olika vårdformer. Vi ska särskilt följa patientens vårdkedja. Patienten behöver ofta vård på sjukhus och sedan i primärvården. Det får inte bli ett helvetesgap som i Ronjaborgen. Vi vill se om personcentrerad vård kan överbrygga det.

På centrumet pågår interventionsstudier inom exempelvis cancervården och psykiatrin.

– Det är en styrka att vi inte bara serverar kunskap på en bricka, utan implementerar personcentrerad vård och utvärderar den.

Resurser till egenvård

I den personcentrerade vården ska patienten och anhöriga tillsammans med sjuksköterskan se vilka resurser som finns för egenvård och vad patienten behöver hjälp från vård och omsorg med.

Flera studier visar att vårdtiden blir kortare med personcentrerad vård.

Finns det en risk att pressade vårdgivare lägger över för mycket ansvar på patienten själv och kallar det ”egna resurser”?

– Ja, det vore naivt att tro att det inte finns risker. Det finns det alltid när det handlar om värdefrågor. Det finns en risk att vårdgivare och politiker blir för lockade av synsättet. Vi ska fortsätta visa genom forskning vilka arbetssätt som främjar och stöder patienten. Och vilka oavsedda konsekvenser som uppstår.