Sjuksköterskan Eva hade precis börjat som skyddsombud på Skånes universitetssjukhus, Sus, när det första påhoppet kom. Hon framförde kritik till chefen om att det nya schemat inte hade samverkats på rätt sätt och ville göra ett omtag. Kort därefter hörde Eva chefen ropa högt och med irriterad röst i korridoren: ”Vårdförbundet förstör för den här verksamheten.” 

Vid en konfrontation försvarade sig chefen med att hen inte syftat på Eva. Men de öppet småsyrliga kommentarerna fortsatte. Vid en avtackning för en kollega öste chefen ur sig lovord och påminde om att den blivande pensionären också varit skyddsombud — ett trevligt och snällt sådant. 

"Besvärlig och otrevlig"

– Det var ganska många liknande kommentarer som fick mig att framstå som besvärlig och otrevlig. Allt jag gjorde var att föra fram mina kollegers åsikter och försöka få till en bättre arbetsmiljö, vilket även chefen borde ha varit mån om. I stället verkar jag ha uppfattas som ett hot, kanske för att jag hade skaffat mig mer kunskap om lagar och föreskrifter än arbetsgivaren.

Efter att Eva, vi kallar henne så, bytt arbetsplats inom Sus och fått nya chefer följde flera lugna år. Hennes arbetsmiljöarbete uppskattades, hon bjöds in till diskussioner och fick alltid information om planerade förändringar. 

Cheferna är pressade

Men på sista tiden är det som att utvecklingen tvärvänt. Flera chefer verkar stressade och tar allt oftare beslut utan att samverka. När Eva nyligen ställde krav på arbetsmiljöåtgärder blev hon utskälld. 

– Jag har aldrig upplevt något liknande, det var obehagligt. Jag tror att första linjens chefer är oerhört pressade på grund av sjuksköterskebrist och stängda vårdplatser. När vi skyddsombud påtalar saker blir vi lätt måltavla för en uppbyggd frustration. Det är många som har svårt att skilja på våra olika roller som medarbetare och skyddsombud, säger Eva.

Blivit utskällda

Hon är inte ensam om sina upplevelser. Nästan tio procent av de 1 740 skyddsombud som besvarat en enkät från Vårdfokus säger att de utsatts för kränkningar eller hotfullt beteende av chefer. I svaren finns berättelser om hur de blivit utskällda — ofta helt öppet på arbetsplatsen och inför kolleger. 

”Efter att jag tog upp arbetsmiljöproblem vid ett samverkansmöte blev jag ombedd att söka nytt arbete eftersom jag bara ’gnäller och är missnöjd’. Min chef har vid ett tillfälle skrikit åt mig att jag ska hålla käften”, skriver ett skyddsombud i enkäten.

I enkäten finns också vittnesmål från skyddsombud om att de inte får information, utestängs från möten och bemöts på ett kyligt sätt av chefer. Ibland kan det handla om suckar och ”himlande” med ögonen när skyddsombudet efterfrågar bakgrundsmaterial eller risk- och konsekvensanalyser. I andra fall kan utestängandet vara mer bryskt:

”När jag gick till ett ombyggnadsmöte, som jag borde ha kallats till, stängde chefen dörren framför näsan på mig.”

Avsäger sig rollen

En del pressas i syfte att avsäga sig rollen som skyddsombud. Det kan ske genom skuldbeläggande kommentarer om att kollegerna går under­bemannade när skyddsombudet är på uppdrag. I andra fall bryter ledningen tveklöst mot arbetsmiljölagen: 

”Jag får enbart vara förtroendevald, skyddsombudsuppgiften har lagts på en annan person. Om jag tycker till om något får jag höra att arbetsgivaren bestämt att det ska vara så här.”

Sämre löneutveckling

Ett annat sätt att påverka skyddsombuden är genom hot och bestraffningar, visar Vårdfokus enkät. Det kan till exempel handla om sämre löne­utveckling än kollegerna. Andra vittnar om att de hotats med omplacering, uppsägning, utfrysning eller att det — om arbetsmiljöarbetet ”drivs för långt” — kan bli svårare att ta ut semester. 

Resultaten i Vårdfokus nyligen genomförda enkät stöds av en liknande undersökning som den fackliga centralorganisationen LO gjorde under 2016. I den ingick mer än 7 000 skyddsombud. LO-enkäten visade att 12 procent hade utsatts för trakasserier, framför allt genom sämre löneutveckling, förändrade arbetsuppgifter och sämre schema. Hela 32 procent ansåg att de hade hindrats i sitt uppdrag, bland annat genom att undanhållas information och inte kallas till möten.

LO såg det stora antalet drabbade som ett bevis för att arbetsgivare inte bara var okunniga och nonchalanta, utan även aktivt försökte tysta skyddsombuden.

”Det handlar om att skrämma löntagaren till att stum stå med mössan i handen och be om arbete”, står det i rapporten. 

Viktigt att stötta

Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, bekräftar att många skyddsombud har det tufft. Inte minst inom vården där resursbrist och stress blir till en grogrund för hård jargong och försämrade relationer. Hon påminner om att arbetsgivaren måste se till att arbetsmiljön kontinuerligt undersöks, diskuteras och vid behov åtgärdas. Även fackförbunden har ett ansvar för att skyddsombuden stöttas och får tillräcklig kunskap. 

– Kränkningar av det här slaget är ­oacceptabelt. Det finns inga ursäkter, oavsett hur pressat det är på arbetsplatsen. Skyddsombuden är demokratiskt valda och har en viktig roll i arbetsmiljöarbetet som måste respekteras, säger Erna Zelmin-Ekenhem. 

Eva på Sus vågar fortfarande stå upp för arbetsmiljön och påtala brister till arbetsgivaren, trots de påhopp hon utsatts för. Men flera av hennes kolleger undviker vissa frågor, av rädsla för att få sämre referenser eller andra former av straff. 

– Jag har hört flera personer säga att de aldrig vill bli skyddsombud — de har sett hur utsatt rollen kan vara. Jag hoppas att det inte går åt det hållet. Tanken är att vi i god ton ska samverka med arbetsgivaren, säger Eva. 

Tvisteförhandling med regionen

Hennes upplevelse är en av många händelser på Sus under de senaste åren som nått fram till Tobias Bergin och Janet Parmvi, ombudsmän i Vårdförbundet Skåne. De såg en systematik i händelserna och begärde i slutet av förra året tvisteförhandling med Region Skåne om fem skyddsombud på Sus, som ansågs ha blivit kränkta. 

– Dessa var toppen av ett isberg. Det fanns fler med liknande upplevelser, men de tyckte att det var för jobbigt att driva ärendet vidare. Det handlar om chefer som uppträtt aggressivt. För oss framstod det som ett försök att stoppa skyddsombuden från att ha åsikter eller möjligheter att påverka arbetsmiljön, säger Tobias Bergin.

I januari avslutades förhandlingen. Inget av skyddsombuden får skadestånd eftersom arbetsgivaren anser att det inte begåtts några arbetsrättsliga fel. Däremot får Vårdförbundet 100 000 kronor, vilket gläder Tobias Bergin.

– Vi markerade tydligt mot ett beteende som vi inte kan acceptera. Det är bra att vi fått gehör och en bekräftelse på att skyddsombuden bemötts på ett felaktigt sätt. Vi har kommit överens om hur samverkansklimatet ska stärkas framöver.

Björn Eriksson, förvaltningschef för Skånes universitetssjukvård, delar inte bilden av att det finns en dålig kultur eller systematiska kränkningar. Men med ersättningen till Vårdförbundet medger sjukhuset att det har funnits problem, säger han. Nu vill ledningen lägga grunden för ett förnyat ömsesidigt förtroende. 

– Vi kan bättre än så här. Det har bildats en partsgemensam grupp som ska stötta och utbilda både skyddsombud och chefer. Med tanke på att det är ett hårt tryck i vården med ganska många överbeläggningar behöver vi tillsammans se till att det blir bra arbetsförhållanden, säger Björn Eriksson. 

Fotnot: Skyddsombudet Eva heter egentligen något annat.


RÖSTER UR ENKÄTEN:

"Uppenbar felaktig lönesättning där jag fått lägre lön än alla på hela avdelningen, inklusive nyanställda."
"Är nu sjukskriven på grund av mobbning av ledningen. Har utpekats som besvärlig."
"Hot om uppsägning. Skrik under möten framför andra fackliga och medlemmar. Härskartekniker. Borttagning av andra uppdrag som straff."
"Min chef säger att hen har ögonen på mig, hen tycker att jag är negativ för att jag säger mina åsikter och tar fram fakta."