Vanessa Karlsson är 29 år och ska precis börja termin två på röntgensjuksköterskeprogrammet vid Lunds universitet. Hon hade pluggat i två år på en forskningsinriktad utbildning i molekylär biodesign när hon beslutade sig för att hoppa av. 

— Jag älskade den världen men det blev för mycket labb och ingen patientkontakt. Jag visste att röntgensjuksköterska är tvärvetenskapligt och har stor potential för forskning. Jag tänkte att där kan jag kombinera forskning och teknik med att jobba kliniskt, närmare patienterna.

Tidigare har hon ibland jobbat som under­sköterska.

Trots att det inte finns någon formell specialistutbildning för röntgensjuksköterskor litar hon på att vikten av röntgen för diagnostik i sjukvården och de stora framstegen inom teknologin kommer att öppna åtskilliga möjligheter för vidareutbildningar framöver. 

Hur lönen blir har hon inte reflekterat över så mycket, säger hon. Och att människor inte vet vad röntgensjuksköterska är, roar henne. 

— De flesta tror att det är en vidareutbildning för sjuksköterskor. Det är bara kul, då får jag förklara vad det är och kan lyfta fram professionen, det känns viktigt, säger hon. 

Den första terminen har hon haft fältstudiedagar vid två tillfällen, under termin två har hon åtta veckors praktik att se fram emot. 

Yrke efter tre snabba år

Sarah Jermehag, 25 år, ska börja termin fyra i Lund. Skälet för henne att välja utbildningen var också ett teknikintresse. Hon hade börjat plugga till ingenjör när hon kände att det var dags för plan B: att bli röntgensjuksköterska.

— Blandningen av teknik och människor kändes naturlig och efter tre snabba år har jag ett roligt yrke. Men det har tagit tid för mig att växa in i att det är röntgensjuksköterska jag ska bli. 

Även Sarah Jermehag har jobbat inom vården på somrarna och tycker att kontakten med människor är viktig.

— Men tekniken är en stor del för mig, jag hade inte velat bli sjuksköterska. 

I fråga om arbetsvillkor och lön är hon ganska pragmatisk. Så länge man är singel och utan barn kan man jobba obekväm tid och övertid och på så vis få upp lönen, tänker hon. Den som har familj får kanske jobba dagtid men då också räkna med lägre lön. 

— Jag rannsakade mig innan jag började och jag vet inte om lönen spelar så stor roll för mig. Min förhoppning är att kunna påverka ingångslönen och senare vill jag absolut vidare­utbilda mig.

Hon har uppskattat att utbildningen innehåller så mycket praktik liksom att studenterna har en så blandad bakgrund och syn på vad de vill ha ut av yrket. Ytterligare en fördel, som hon poängterar, är möjligheten att relativt enkelt få jobb utomlands när man är klar.