Informationen behöver bli tydligare för att papperslösa inte ska hamna utanför det offentliga skyddsnätet. Det framkom när Röda korset i dag presenterade rapporten Kunskap och vägledning- en förutsättning för god vård .  

Sjuksköterskan Lau Dahlgren Ekegren konstaterade att vården för papperslösa har blivit mer tillgänglig de senaste åren. Mycket tack vare lagen om vård som inte kan anstå som kom 2013.

Men det finns fortfarande hinder på vägen. Begreppet vård som inte kan anstå är svårtolkat i praktiken och vårdpersonalen saknar stöd och kunskap i arbetet. Till Röda korsets vårdförmedling, där Lau Dahlgren Ekegren arbetar, ringer personal från hela landet för att få vägledning.

Lau Dahlgren Ekegren beskuren 1.jpg
Lau Dahlgren Ekegren. Foto: Sanna Björkman

– Vi märker att  det stöd personalen har för att fatta beslut om vilken vård som ska ges varierar väldigt mycket. När vi försöker hjälpa dem att hitta information och riktlinjer på landstingens egna hemsidor saknas ibland viktig kunskap. Det händer också att informationen är direkt felaktigt, som att det enbart handlar om akut vård, vilket inte stämmer, säger Lau Dahlgren Ekegren.

Förvirrande budskap

Tillsammans med kollegan Sandra Dolietis har han granskat samtliga 21 landstings vårdgivarwebsidor för att se vilken information de erbjuder sina anställda. Kartläggningen, tillsammans med en enkät till alla landsting, visar bland annat att:

  • 20 av 21 landsting har information om skyldigheten att erbjuda vård till papperslösa på sina webbsidor, men informationen varierar.
  • Tolv landsting har information kring begreppet vård som inte kan anstå, men i fem fall stämde inte informationen eller var förvirrande.
  • I fem landsting finns inget lättillgängligt stöd på vårdgivarwebbsidan. Personal uppmanas till exempel att ringa en specifik person på förvaltningen eller hänvisas till riksdagens hemsida.
  • Enbart tre landsting erbjuder extra stöd och information, bland annat genom exempel på vilka personer som kan definieras som papperslösa, vilket hjälper personalen att avgöra vem som är papperslös.

Sammantaget visar resultatet att det finns brister i landstingets informationsmaterial som kan leda till att papperslösa hamnar utanför det offentliga skyddsnätet, skriver författarna i rapporten.

En fråga om etik

Vid dagens möte på Röda Korsets huvudkontor fanns flera inbjudna gäster, bland andra Inger Torpenberg, sakkunnig i etik och folkhälsa vid Svensk Sjuksköterskeförening.

Inger Torpenberg beskuren.jpg
Inger Torpenberg. Foto: Sanna Björkman

– Vi välkomnar den här rapporten och den blir ett bra underlag för oss våra fortsatta diskussioner om vård till papperslösa. Jag hoppas att sjuksköterskor får tillfälle att prata om det här svåra frågorna på sin arbetsplats när det är aktuellt och att cheferna tar ansvar för att det blir av, säger Inger Torpenberg.

Helst skulle hon önska att begreppet vård som inte kan anstå togs bort helt då hon menar att det inte är förenligt med sjuksköterskans etik och jämlik vård.

Hoppas på dialog

Röda korset har valt att inte gå ut offentligt med vilka landsting som gör vad, utan syftet med rapporten är att hitta kunskapsluckor som behöver täppas till.

– Vår tanke är att vi ska fortsätta i dialog med arbetsgivarna så att de kan ge personalen det stöd de behöver. Kartläggningen är inte lösningen på allt, men en viktig del. Förhoppningsvis kan arbetsgivarna lära av goda exempel också, säger Lau Dahlgren Ekegren.

Röda korset har också åtta rekommendationer till landstingen, se faktaruta.