– Det vi har visat är att det går att resistensbestämma bakterierna direkt från blododlingsflaskan. Man behöver alltså inte först få dem att växa på en agarplatta, säger biomedicinska analytikern Emma Jonasson vid enheten för klinisk mikrobiologi på lasarettet i Växjö.

Laboratoriet är specialiserat på antibiotikaresistens och är internationellt och svenskt referenslaboratorium för resistensbestämning. Här arbetar bland andra professorn och överläkaren Gunnar Kahlmeter som är en av grundarna av det europeiska nätverket Eucast – European committee on antimicrobial susceptibility testing – i dess nuvarande form.

Gunnar Kahlmeter, mikrobiologen och Eucast-koordinatorn Erika Matuschek och Emma Jonasson har tillsammans utvecklat den nya metoden som de döpt till Eucast rapid AST directly from blood culture bottles. Med denna tar det endast 4 till 8 timmar att göra en resistensbestämning, jämfört med standardmetoden som tar 16-20 timmar.

Så sent som i november publicerades metoden på Eucasts hemsida, vilket innebär att alla mikrobiologiska laboratorier i Europa – och övriga världen – i dag kan använda den.

Stort intresse i  världen

– Intresset är stort. Många labb i Sverige och andra länder har hört av sig och frågat när metoden blir verklighet, säger Emma Jonasson som har stått för de praktiska momenten, det vill säga den kliniska utprovningen av metoden. Under de senaste två åren har hon i princip inte gjort något annat.

Att metoden verkligen fungerar vet de med säkerhet. I en studie som gjordes sommaren 2017 testades den på 40 laboratorier i Norden, varav 22 i Sverige. Året därpå bekräftades de positiva resultaten i en studie som gjordes på 15 laboratorier i södra Europa.

– Det har varit jätteroligt att få jobba med forskning. Speciellt när det känns att det gör verklig nytta. Nu är metoden klar och nu kan folk använda den. Och vi vet att för patienterna kan den här metoden verkligen göra skillnad, säger Emma Jonasson.

Vid misstänkt sepsis måste behandling sättas in så snart det bara går. För varje timme som patienten inte behandlas eller får fel behandling ökar risken för komplikationer med cirka tio procent. I värsta fall avlider patienten.

I takt med att resistensutvecklingen ökat har det här blivit ett allt större problem. I Sverige är vi relativt förskonade, men i länder som Grekland, Thailand, Egypten eller Malta är mellan 50 och 80 procent av de bakterier som förekommer vid sepsis motståndskraftiga mot olika typer av antibiotika.

Så går det till

Först tas en blododling på patienten. På labbet sätts blododlingsflaskorna in i ett blododlingsskåp som var tionde minut kontrollerar om det finns bakterier i flaskorna. Det görs genom att regelbundet mäta koldioxidhalten, som stiger vid bakterietillväxt.

Om svaret är positivt är nästa steg att ta reda på vad det är för bakterier och vilken behandling som biter bäst. Med hjälp av den masspektrometriska tekniken Maldi-Tof (Matrix assisted laser desorption-Time of flight) tar det inte mer än några minuter att se vilken typ av bakterier det handlar om.

Det som tar tid är själva resistensbestämningen. Med den standardmetod som i dag används, och som även den har utvecklats vid Eucast-laboratoriet i Växjö, tar det upp till två dygn att utföra resistensbestämningen från det att odlingen visat sig innehålla bakterier.

Det Emma och hennes kolleger visat är att man kan få snabbare svar genom att ta buljongen direkt från flaskan och sätta på plattor för omedelbar resistensbestämning. Totalt har man därmed lyckats få ner den totala analystiden till mellan fyra och åtta timmar.