Pernillas bilder visar epilepsin
Patienter med epilepsi som ska behandlas kirurgiskt genomgår en rad olika undersökningar innan det är dags att ta beslut. Som biomedicinsk analytiker är det Pernilla Lindén Mickelssons jobb att sammanfoga all data till en enhetlig bild.
– Utredningarna och beräkningarna är väldigt komplexa. På en vecka hinner vi på sin höjd utreda två till tre patienter, säger Pernilla som arbetar på enheten för klinisk neurofysiologi i Lund.
Hon ingår i ett team bestående av neurologer, neuroradiologer, neurofysiologer, neuropsykologer, neurokirurger, biomedicinska analytiker och epilepsisjuksköterskor.
Många undersökningar
Cirka 90 procent av sin arbetstid tillbringar Pernilla framför en datorskärm för att analysera data från undersökningar som exempelvis blodflödesmätningar med Spect under och emellan anfallen, positronemissionstomografi (PET), elektroencefalografi (EEG) och datortomografi (DT) där alla data sedan överlagras till patientens magnetkameraundersökning (MR).
Pernillas uppgift är att sammanfoga alla data från undersökningarna för att få en hypotes om varifrån epilepsianfallen utgår. Det är nödvändigt att veta inför en eventuell operation.
Detektivarbete
– Vissa analyser tar lång tid att göra, ibland upp till två hela dagar för en enskild undersökning. Det jag gillar med det här jobbet är att det är lite som ett detektivarbete. Undan för undan lägger jag samman en mängd olika pusselbitar för att till slut få fram en helhetsbild, säger hon.
Pernilla pekar på datorskärmen där Spect gjorts i hjärnan, dels under ett anfall, dels vid anfallsfrihet. En subtraktion har gjorts mellan de två Spect-undersökningarna som sedan är överlagrad på en MR, Siscom. Analysen visar var blodflödet är som störst under ett anfall.
Inför blodflödesmätningarna övervakas patienten alltid av en biomedicinsk analytiker eller sjuksköterska. Vid ett första tecken på ett epilepsianfall ges en injektion med ett radiofarmaka som har förmåga att ta sig in i cellerna. Då ämnet ”fastnat” i cellerna kan blodflödet avbildas senare i en gammakamera. I områden där epilepsin startar går det åt mer syre, vilket resulterar i ett ökat blodflöde.
Fortfarande lika intressant
– Trots att jag jobbat med den här typen av bildrekonstruktioner i tio år tycker jag fortfarande att det är lika intressant. Att få följa hela förloppet, från de första undersökningarna tills patienten är opererad och äntligen frisk.
I de fall då en epilepsi startar i en begränsad del av hjärnan, orsakad till exempel av en förändring i hjärnan, kan sjukdomen behandlas genom ett neurokirurgiskt ingrepp. Det viktiga är att inte skada viktiga och fungerande områden. Startar epilepsin i till exempel occipitalloben där syncentrum finns eller i den dominanta temporalloben som är viktigt för språk och inlärning görs som regel inget kirurgiskt ingrepp.
Hälften anfallsfria
– Av dem vi opererar blir mer än hälften befriade från sina anfall. I de fall där vi inte hittar en strukturell förändring på MR är det alltid svårare att hjälpa patienterna, säger Pernilla.