Den raka ryggen har avslöjat henne flera gånger. Trots att det har gått många år sedan Johanna Katz Dalsgaard tog sitt sista danssteg kan både patienter och kolleger ana att hon är en klassiskt skolad dansare. I många år arbetade hon som barnmorska inom abortvård och akutgynekologi. I dag är hon anställd som verksamhetsutvecklare vid kvinno- och barnkliniken på Södertälje sjukhus.

Vad fick dig att byta jobb?

– Kroppen tog stryk av den hårda träningen och jag fick problem med lederna. Andra året på Danshögskolan hade jag så mycket värk att jag fick ta ett sabbatsår och under rehab-tiden arbetade jag i vården. Jag kände mig hemma på sjukhus och tyckte det var roligt.

Jag avslutade ändå utbildningen på Danshögskolan och arbetade flera år som lärare på Balettakademins pilatesstudio. Efter att jag fått barn var det svårt att komma tillbaka till dansstudion och jag var osäker på om kroppen skulle hålla för en danskarriär. Jag funderade på att utbilda mig till fysioterapeut med fokus på dansskador, men en vän tog ner mig på jorden och sa att sjukgymnastik handlar mer om gångträning på geriatriken än trasiga dansarknän.

Jag gillade ju vården och sökte sjuksköterskeutbildningen i stället. Första praktiken gjorde jag på gyn på SÖS och blev fast. Där jobbade jag sedan extra på helger och lov och det var också där jag tog mitt första sjuksköterskejobb. Efter drygt ett och ett halv år sökte jag till barnmorskeutbildningen.

ballerinan som blev barnmorska, karriärbytare juli 2019
Under femton års tid klarade Johanna Katz Dalsgaard inte ens titta på dans. I dag kan hon njuta av en dansföreställning och funderar på att ta Flamencolektioner. Foto: Alexander Donka

Hur var omställningen?

– Det var en stor sorg att inse att jag inte kunde fortsätta dansa och jag fick stänga av den delen helt. Jag klarade inte ens av att se på dans under många år eftersom jag kände varenda rörelse inom mig, men kroppen lydde inte.

Att gå från sjuksköterska till barnmorska var också tufft. Det var så mycket som jag inte hade koll på. Men det visade jag aldrig, utan höll stressen inom mig själv. Jag var ju van från dansen att kämpa på trots att det var jobbigt.

Har du haft användning av dansen som barnmorska?

– Absolut, det har jag verkligen. Jag undervisar mycket i dag och älskar att stå inför folk och att vara nära människor. Jag  har inte heller några problem med att gå in i en roll. Både dansare, sjuksköterskor och barnmorskor går ju in i en slags roll på jobbet och det passar mig. Jag är inte Johanna=barnmorska, utan Johanna, barnmorska.

Jag har också haft ett eget lidande. Även om jag inte varit patient på det sättet, så vet jag vad det innebär att ha ont och att vara tvungen att acceptera det. Sen är jag ju väldigt envis och kämpar hårt. Men envisheten har tagit mig väldigt långt och utan den hade jag nog lämnat förlossningen direkt som flera av mina kursare gjorde.

Har du ångrat dig någon gång?

– Många gånger! Jag har undrat om jag gav upp för tidigt? Samtidigt vet jag att dansglädjen försvann så fort jag tog min första riktiga danslektion på högstadiet, då blev det bara ett hårt slit.

Men i dag tycker jag att jag har det så bra. Jag är på en jättebra arbetsplats, med roliga uppgifter och fantastiska chefer. Det gör allt.