Hon är pionjär på flera sätt. När hon väl fått sin doktorshatt tillhör hon en exklusiv skara på 21 disputerade röntgensjuksköterskor i Sverige. Hon säger att hon är stolt över att få vara med och visa andra röntgensjuksköterskor att det går att komma dit. Hon är dessutom en av få som disputerar på det här området.

– Jag har fått kämpa hårt för att få skriva om stråldoser, det ansågs för tekniskt och inte som omvårdnad. Men det är ju det vi röntgensjuksköterskor jobbar med hela tiden, och det är en fråga om patientsäkerhet, säger hon.

Ger hög stråldos

Bharti Katarias huvudämne är förhållandet mellan stråldos och bildkvalitet vid datortomografiundersökningar, DT, av buken.

Datortomografen var en teknisk nyhet på 1970-talet och har sedan dess utvecklats enormt. Allt fler undersökningar görs på allt fler patienter. Antalet patienter som röntgas över huvud taget har ökat, bara det senaste decenniet har det fördubblats, enligt Bharti Kataria. I dag görs 15 procent av alla röntgenundersökningar med DT, som dock ger cirka 70 procent av den kollektiva stråldosen.

– Stråldosen är en allvarlig nackdel. Risken att utveckla cancer är väldigt liten på individnivå, men räknar man på en hel befolkning så finns den där, säger hon.

Det finns teoretiska beräkningar som uppskattar att cirka 200 personer i Sverige dör varje år av cancer som utvecklats på grund av medicinsk strålning, förklarar Bharti Kataria. Men det, framhåller hon, är kontroversiella uppskattningar som inte går att undersöka eller bevisa i praktiken.

Bättre bild och lägre dos

Med ny teknik, så kallad iterativ bildberäkning, har bruset i bilder vid DT-undersökningar kunnat minskas och stråldoserna sänkas. I sina studier visar Bharti Kataria bland annat att man med den senaste generationens datortomograf lyckats sänka stråldoserna med upp mot 40–50 procent jämfört med standardmetoden filtrerad återprojektion.

Röntgenundersökningar är hela tiden en avvägning mellan risk och nytta, betonar hon.

– Vi röntgensjuksköterskor har sådan makt över hur mycket strålning patienten utsätts för. Även om radiologerna bestämmer, så är det vi som måste kontrollera att det är en berättigad undersökning och att den utförs med lägsta möjliga stråldos. Men att ta en diskussion med radiologerna kräver mycket kunskap och erfarenhet och är inte alltid lätt för nyutbildad personal.

Passion

I en artikel i Vårdfokus 2015 sa hon att hennes ambition var att disputera senast 2021. Nu blir det redan i höst. Då har hon på en 25-procentig forskartjänst gjort på fem år, vad som förväntas av en heltidsforskare på fyra år. 75 procent har hon jobbat kliniskt, många helger, kvällar och nätter har tillbringats i läslampans sken. Hur har hon orkat?

– Det är passionen som har drivit mig! Jag älskar mitt jobb och att kunna göra nytta för patienterna.