Det känns lite bättre nu. Inte helt bra, men bättre. Daniela Tapia och Matilda Varli är sjuksköterskor, förtroendevalda i Vårdförbundet och skyddsombud för alla anställda på akutmottagningen vid Danderyds sjukhus utanför Stockholm. De har jobbat här i två år så de räknas till de erfarna.

Förra sommaren skickade de en 6:6a-anmälan till Arbetsmiljöverket. Efter det har arbetsgivaren presenterat en åtgärdsplan, för en sådan har både skyddsombuden och myndighetens inspektörer krävt, men den är fortfarande inte helt genomförd. Händer inget mer kan sjukhuset bli skyldigt att betala en straffavgift, ett vite på 250 000 kronor.

Sprang fram och tillbaka

I februari förra året var arbetsmiljön på akutmottagningen ohållbar; personalen sprang fram och tillbaka och ingen hann handleda oerfarna sjuksköterskor – som lämnades ensamma med akut och svårt sjuka patienter. Något skyddsombud hade inte funnits på nästan ett år. Det var då Daniela Tapia och Matilda Varli tog på sig uppdraget.

På akuten jobbar omkring 150 personer, 75 av dem är sjuksköterskor. Numera är de tre skyddsombud. Det är Daniela och Matilda glada för. Det är tungt att driva arbetsmiljöfrågor — och det är heller inget uppdrag som gör en till chefernas gunstling.

Den ohållbara arbetsmiljön blev ännu sämre under våren när sjukhusledningen, av besparingsskäl, beslutade att inte längre bemanna med hyrsjuksköterskor.

— Var tionde heltidstjänst försvann direkt och arbetsgivaren började beordra i stället. I juli var man uppe i minst 35 beordringar och efter sommaren sa sjuksköterskor upp sig för att de inte orkade mer. Den som blir beordrad att ta extrapass åtta gånger under en månad vill inte jobba kvar, säger Daniela Tapia.

Beskrev en krigszon

När Vårdfokus skrev om kaoset i augusti 2018 beskrev de båda skyddsombuden sin arbetsplats som en krigszon. Underbemannad samtidigt som patienterna, på grund av hettan, var ovanligt många. Och ovanligt sjuka eftersom de omdirigerades till Danderyd när Nya Karolinska i Solna fick en intensivakut. Många sjuksköterskor beordrades och arbetade 15-timmarspass, raster blev en lyx — liksom toalettbesök — och måltiderna fick intas snabbt, med larmsökaren på.

— Det värsta, säger Matilda Varli, var att det var de erfarna sjuksköterskorna, de med ledningsansvar och larmkompetens, som sa upp sig.

Omkring 30 sjuksköterskor slutade. Över 100 arbetspass var obemannade under sommaren. De som var kvar kände en malande oro varje dag de gick till jobbet. Inte bara för att de inte skulle hinna äta, kissa, handleda eller för att bli lämnade ensamma med ansvar för 30 patienter — utan också för att arbetspassen skulle bli dubbelt så långa. Den som jobbade kväll kunde bli beordrad att också ta nattpasset.

Impopulär åtgärd

Ledningens "extraordinära åtgärd" blev att låta en akutsjuksköterska — kallad sittsjuksköterska — bli ansvarig för alla patienter, med stöd av den så kallade springsjuksköterskan; en sjuksköterska från vårdavdelning som beordrats att hjälpa till på akuten.

Då lämnade skyddsombuden in en 6:6a-anmälan till arbetsgivaren.

— Om cheferna hade haft en dialog med oss hade det kanske kunnat bli bättre. Men de förberedde oss inte på någonting, säger Matilda Varli.

De pratade med sina linjechefer, som själva var på golvet för att hjälpa till, men inte heller de lyckades få ledningen att lyssna. Skyddsombuden krävde åtgärder inom en vecka. Inget hände.

Den 17 augusti 2018 skickade de sin anmälan vidare till Arbetsmiljöverket. I september kom två inspektörer till sjukhuset. Kerstin Waldenström var en av dem.

— Skyddsombuden var uppgivna och det förstår jag. Personalen hade haft det dåligt under lång tid och även om alla på mötet ville samma sak blir det mödosamt att lösa problem när bristerna hunnit bli så stora, säger hon.

Krävde åtgärder

Arbetsmiljöverkets föreskrift kräver balans mellan krav och resurser i arbetet. Det fanns inte på Danderyd, konstaterade inspektörerna. Arbetsgivaren hade visserligen en åtgärdsplan, men mycket i den hade skjutits på. Nu krävde inspektörerna åtgärder för att minska arbetsbelastningen.

Sjukhusledningen fick sju månader på sig. I april 2019 skrev de till myndigheten att patientflödet blivit bättre, men att personal saknades och att övertidsarbetet för de erfarna sjuksköterskorna fortfarande var omfattande. Eftersom alla åtgärder inte fått effekt ansökte Arbetsmiljöverket om ett föreläggande av vite på 250 000 kronor. I juni ska inspektörerna besöka sjukhuset igen.

Vitesföreläggande är det ekonomiska styrmedel Arbetsmiljöverket har. Kerstin Waldenström är osäker på vilken effekt det har och tror att kraven på åtgärder har större påverkan på arbetsgivarna.

— När vi kopplas in synliggörs deras ansvar för arbetsmiljön. Våra skrivelser och besök tvingar dem att sätta på sig arbetsmiljöglasögonen, säger hon.

Ledningen har börjat lyssna

Snart är det sommar igen. Akutmottagningen har en ny verksamhetschef och skyddsombuden har fått facklig tid och kan ägna sig åt arbetsmiljöfrågor en dag i veckan. Fler larm- och ledningssjuksköterskor skolas in och sjukhusledningen anlitar bemanningssjuksköterskor igen. Dyrt, men utan dem klarar man sig inte.

Dessutom har sjukhusledningen börjat lyssna — på skyddsombuden och på linjechefer och verksamhetschef. Daniela Tapia och Matilda Varli upplever att ledningen prioriterar akutens frågor på ett helt annat sätt än tidigare. Det är viktigt.

— Det är fortfarande tufft, men förutsättningarna är bättre än förra sommaren. Nu kan vi ta lunchrast och gå på toa utan att behöva springa tillbaka. Den här våren är det heller inte lika många som har sagt upp sig. Vi har ständiga samtal med cheferna om arbetsmiljön och känner visst hopp, men vi väntar fortfarande på att alla åtgärder genomförs, säger Daniela Tapia.