Nu har SKL,Sveriges kommuner och landsting, Sobona och Vårdförbundet satt sina namnunderskrifter under ett nytt avtal - HÖK 19. Innehållet presenterades redan för en dryg vecka sedan, då parterna sade ja till medlarnas bud.

Men innan chefer ute på arbetsplatserna kan sätta lön utifrån det nya avtalet är det flera steg kvar.

– Så det är fortfarande inte läge att ha lönesamtal och börja prata kronor och ören med sin chef, säger Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef.

Flyttas lokalt

Det första som händer nu är att fack och arbetsgivare på regional eller kommunal nivå översätter det centrala avtalet HÖK 19 till en lokal LOK. Detta är till stor del formalia, men också en chans för Vårdförbundets lokalavdelningar att checka av att arbetsgivarna satt sig in i det nya avtalet och att diskutera hur det ska förverkligas. Ibland skrivs lokala överenskommelser, kanske siffror, in i LOK:en.

Annelie beskuren.jpg
Annelie Söderberg.

När en LOK finns på plats drar den lokala löneöversynen i gång. Det börjar med överläggningar mellan fack och arbetsgivare – ofta på en specifik arbetsplats – om hur avtalet ska bli verklighet just där.

En viktig del av överläggningarna blir att ta fram kriterier för vad som ska räknas som "särskild yrkesskicklighet", enligt Annelie Söderberg. Som medarbetare ska du kunna få veta vilka kriterier som gäller på just din arbetsplats innan du sätter dig i ett lönesamtal med din chef.

Har du tips till medlemmar som ser på sig själva som särskilt yrkesskickliga – eller inte – hur de ska tänka kring sitt lönesamtal och sin nya lön?

– Som medarbetare tycker jag att du ska ta upp det här med särskilt yrkesskicklig med din chef. Fråga om du är en person som chefen definierat som särskilt yrkesskicklig och vad det i så fall innebär för din lön. Utifrån kriterierna kan du själv argumentera för att du är särskilt yrkesskicklig, om du tycker att du är det. På samma sätt måste chefen kunna tala om varför du inte bedöms som särskilt yrkesskicklig, om det skulle vara så, och vad som krävs för att just du ska uppfylla dessa kriterier.

Chefens ansvar

I kommentarer till avtalet har en del medlemmar i Vårdförbundet uttryckt oro för att deras chef är ny eller av andra anledningar inte har koll på medarbetarnas kompetens och bidrag på arbetsplatsen. Att ha kunskap om detta är den lönesättande chefens ansvar, enligt Annelie Söderberg. Om chefen är ny får hon eller han vända sig till sin företrädare eller på annat sätt hämta in den information som krävs för att kunna sätta lön enligt avtalet, säger hon.

– Blir det problem med detta är det viktigt att ta kontakt med närmsta förtroendevald från Vårdförbundet och be om hjälp.

Att det centrala avtalet är sifferlöst innebär att det inte innehåller några garanterade löneökningar, varken för kollektivet eller enskilda medlemmar. Men det innebär också att det inte finns något tak för löneökningarna. Hur mycket pengar det kommer att handla om avgörs ytterst av de lokala politikerna i landets regioner och kommuner.

Nytt i avtalet

Det nya med HÖK 19 jämfört med HÖK 16 är att det innehåller skrivningar om att erfarenhet och särskild yrkesskicklighet ska prioriteras, för att få till en ökad lönespridning med målet att "öka möjligheten till lönekarriär inom yrket och över tid" (HÖK 19). Men liksom tidigare står det också att kompetens och specialistkunskap ska premieras.

Nytt är också att det inte längre bara står att arbetsgivarens förutsättningar ska avgöra de prioriteringar som görs utan också de behov som finns på arbetsplatsen, exempelvis av en viss kompetens.

Vårdförbundet har gått ut med att en löneutveckling på 10 000 kronor under tre år är förbundets målsättning för särskilt yrkesskickliga medlemmar. Det motsvarar cirka 3 300 kronor mer i månaden per år. Dessutom förväntar sig förbundet en god lönutveckling för samtliga medlemmar, bland annat med stöd i avtalets skrivningar om ökade möjligheter att kunna göra lönekarriär i yrket.

– Det är inte meningen att man ska halka efter, meningen är att alla ska ha en god löneutveckling med möjligheten att kunna göra lönekarriär, säger Annelie Söderberg.

Traditionell förhandling

Lön förhandlas vanligtvis mellan chef och medarbetare, utifrån lönekriterier och ett lönesamtal där båda parterna får argumentera för sin sak. Men skulle Vårdförbundet märka att lokala arbetsgivare inte lever upp till avtalet eller att löneöversynen inte fungerar finns andra sätt att ta till.

Lokala fackliga företrädare skulle kunna välja att pröva förhandlingsmodellen i stället, berättar Annelie Söderberg, vilket innebär att facket löneförhandlar åt medlemmarna på exempelvis en viss klinik eller i en specifik kommun.

Det går också att enligt avtalet begära "central konsultation", vilket innebär att förtroendevalda kan kontakta en facklig ombudsman och be om hjälp från centralt håll.

Årliga uppföljningar

När de nya lönerna är satta ska fack och arbetsgivare göra en lokal avstämning, där de nya lönerna följs upp. Nytt i avtalet är att det ska göras en särskild analys av hur det gått med målsättningen att prioritera särskilt yrkesskickliga, som sedan ska fungera som underlag till nästa års löneöverläggningar.

Även centralt kommer parterna att göra årliga uppföljningar av hur avtalet följs, genom att titta på den gemensamma lönestatistiken. 

– Om vi ser att det inte händer något med lönespridningen och de särskilt yrkesskickligas löner så har vi möjlighet att säga upp avtalet efter två år. Och det kommer vi i så fall att göra, sade Sineva Ribeiro i en artikel i Vårdfokus när avtalet presenterades.

Mer ansvar = högre lön

För den som går en specialistutbildning eller liknande finns en annan nyhet i avtalet, en paragraf om att alla som slutfört en längre utbildning som gett ny kompetens ska få ett samtal med sin chef om sin lön och sina framtida arbetsuppgifter.

Viktig att tänka på är att HÖK 16 nu ersatts med HÖK 19, som gäller från 1 april i år och därför ska styra årets löneöversyn. Om någon redan haft lönesamtal och fått en ny lön för 2019 ska det göras om, berättar Annelie Söderberg. Samma sak gäller överläggningar som påbörjats innan HÖK 19 blev klart.

Årets nya löner kommer att betalas ut i höst, men retroaktivt från och med april vilket innebär att lönepåslaget från aprillönen och framåt kommer i en klumpsumma.