Även läkemedelsförskrivningen fortsätter att öka, särskilt bland flickor, enligt ett pressmeddelande från myndigheten.

Den psykiska ohälsan hos unga har också en tendens att bli långvarig, visar utvärderingen. 30 procent av dem som diagnostiserades för depression och ångestsyndrom inom barn- och ungdomspsykiatrin, bup, 2008, hade fortfarande behov av psykiatrisk vård tio år senare. Över hälften av dem behandlades ännu med läkemedel. Var fjärde person stod utanför arbetsmarknaden eller var beroende av ekonomiskt bistånd tio år senare.

– Detta innebär att vården borde organiseras mer som för patienter med kronisk och långvarig sjukdom som diabetes, KOL och liknande sjukdomar. Det handlar då om en bättre uppföljning och att kontinuiteten i vårdkontakten stärks, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen, i pressmeddelandet.

Tillgången på personal inom psykiatriområdet har inte alls ökat i samma omfattning som behovet, konstaterar utredningen. Antalet psykiatrisjuksköterskor har i stället minskat de senaste tio åren.

Myndigheten konstaterar också ”uppenbara brister” på många håll i det som kallas första linjens psykiatri, psykiatri för unga inom primärvården.

Trots uppbyggnaden av första linjens psykiatri vårdas allt fler inom barn- och ungdomspsykiatrin. Antalet i åldern 10 till 14 år som diagnostiserades och fick behandling inom bup har femdubblats för flickor och tredubblats för pojkar sedan 2006.

Även vården till vuxna har stora brister, bland annat behöver korrekta diagnoser kunna ställas snabbare, visar utvärderingen. Psykisk ohälsa, särskilt depression och ångestsyndrom, ligger bakom drygt 40 procent av alla sjukskrivningar. 

Socialstyrelsen efterlyser bättre data och inrapportering från primärvården där de flesta med depression och ångestsyndrom får vård. I dag finns inte ens uppgifter om exempelvis hur många som får tillgång till psykologisk behandling via vårdcentralen, enligt pressmeddelandet.