Forskarna har analyserat överlevnaden bland svenska barn som fötts i graviditetsvecka 22-26 och jämfört överlevnadssiffrorna för åren 2014- 2016 med åren 2004-2007.

Totalt under de här åren drabbades 2 206 kvinnor av komplikationer under graviditeten som ledde fram till extremt för tidig födsel.

Överlevnaden ökade

Jämfört med 2004-2007 minskade andelen dödfödda barn från 30 till 23 procent tio år senare. Samtidigt ökade överlevnaden från 70 till 77 procent.

Det kan jämföras med länder som Storbritannien, Frankrike och USA där överlevnaden för barn födda i vecka 22-26 endast är omkring 50 procent.

Den ökade överlevnaden bland svenska barn skedde inte till priset av fler komplikationer under nyföddhetsperioden. Tvärtom sågs en minskning av hjärn- och lungskador bland dem som föddes 2014-2016. Andra problem, exempelvis ögon- och bukkomplikationer, var oförändrade.

Enligt forskarna tyder resultaten på att centrala satsningar på kunskapsstöd har haft effekt. Under senare år har flera förändringar i lagar, förordningar och nationella rekommendationer stärkt vården och de extremt för tidigt födda barnens status.

 Styrkebesked för personalen

Men ytterst är det ett styrkebesked för alla barnmorskor, sjuksköterskor och läkare som dygnet runt ger födande kvinnor och deras barn bästa tillgängliga vård, anser Mikael Norman, professor i pediatrik och ansvarig forskare för studien.

– Både professionen och myndigheter är duktiga på att snabbt ta till sig ny kunskap och omsätta den i praktisk handling. Även om vissa problem med vårdskador och långtidskomplikationer bland de extremt för tidigt födda barnen fortfarande återstår som viktiga förbättringsområden, så tycker jag verkligen att vi kan känna stolthet och glädje över den svenska neonatalvården, säger han i en kommentar till studien.

Studien – Association between year of birth and 1-year survival among extremely preterm infants in Sweden during 2004-2007 and 2014-2016 – publiceras i den medicinska tidskriften Jama.