På söndag, den 31 mars, löper det centrala avtalet mellan Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting ut. Tre scenarier väntar: parterna skriver under ett avtal, avtalet förlängs eller förhandlingarna strandar och medlare inkallas.

Vårdförbundets ordförande, Sineva Ribeiro, tycker att politikerna borde inse att förbundet med sina yrkanden – och kanske framför allt det på 10 000 kronor mer för särskilt yrkesskickliga – bidrar med lösningen på kompetensförsörjningsbristen i hälso- och sjukvården.

Bristen största problemet

Om Vårdförbundets argument viftas bort som en partsinlaga hoppas hon att politikerna i stället förstår allvaret i myndigheternas rapporter. Både Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg har nyligen publicerat studier som visar att bristen på Vårdförbundets yrkesgrupper är vårdens största problem. Förutom de problem som följer på den bristen: stängda vårdplatser, vårdköer och patientsäkerhetsrisker.

­– Till och med den partsgemensamma statistiken stödjer vår argumentation: arbetsgivarna säger att våra medlemsgrupper har haft en god löneutveckling – bättre än många andra på arbetsmarknaden. Men studerar man hur procenten har fördelats visar det sig att det är nyanställda som fått de stora påslagen – och det är bra – men det är på bekostnad av dem som är över 35 år, säger Sineva Ribeiro.

Vårdförbundets förhandlare har upprepat det flera gånger under avtalsrörelsen: löneutvecklingen planar ut vid 35 för att i princip avstanna vid 45. En undersökning som förbundet låtit Novus genomföra visar också att hälften av de erfarna – de med specialistutbildning och de som handleder nyanställda – funderar på att lämna vården.

Arbetgivarorganisationen Sveriges kommuner och landstings nya ordförande, Anders Knape, säger dock till tidningen Dagens Samhälle att han inte kan se Vårdförbundets yrkande på 10 000 kronor mer i månaden som realistiskt ur ett kort perspektiv. Han säger också att de som arbetsgivare inte kan "leverera hur långt som helst".

"Kompetensnivån sänks"

Vårdförbundets Sineva Ribeiro säger att hon ibland kan höra, eller märka, att motparten ser förbundet som gnälligt. Gnälliga sjuksköterskor som talar så illa om vården att det blir svårt att rekrytera personal. Hon blir lika arg varje gång hon möter den inställningen. Säger att det vore fel att lura in unga i en verksamhet där man inte har en löneutveckling och där man riskerar att bli sjuk. Det är därför de erfarna slutar.

– Snart har vi inga handledare kvar och då är det inte bara brist på personal, då sänks kompetensnivån också. Jag kan inte tro annat än att politiker förstår det här, men de litar på att vi inom kvinnodominerade yrken är solidariska med patienterna och att vi älskar vårt arbete så mycket att vi finner oss i vad som helst. Jag förstår dem som slutar, säger hon.

"Det finns pengar"

Sineva Ribeiro berättar att hon kan få höra allt möjligt mellan skål och vägg. Inte bara att sjuksköterskor är gnälliga. Ibland kommer det också fram politiker som säger att de stödjer förbundets kamp – men att de är bakbundna av budgetunderskott. Det köper hon inte.

– Det finns pengar till nya flotta sjukhus med den senaste operationsutrustningen och medicintekniken. Det finns också pengar att anställa högavlönade administratörer – men inte till kvinnors löner. Jag ser det som en fråga om prioritering. En konstig sådan eftersom hypermoderna operationssalar står tomma för att det inte finns personal.

Arbetsgivare betalar för hyrsjuksköterskor, rekryterar operationsassistenter från andra länder och låter undersköterskor och ännu inte färdigutbildade läkare göra sjuksköterskors jobb. Sineva Ribeiro ser det som exempel på att arbetsgivarna försöker lösa kompetensbristen på andra sätt än att höja lönerna för Vårdförbundets medlemsgrupper.

– Att ha så dåliga villkor att våra medlemmar lämnar vården eller blir sjuka av arbetet är oetiskt. Att sedan bygga en vård där våra legitimerade yrkesgrupper byts ut mot icke-legitimerade är illa både för patienterna och för de sjuksköterskor som arbetar kvar. Om delegeringarna är många och inte hinner följas upp ökar risken att de förlorar sin legitimation.

Gynnar även de unga

I undersökningen som Novus gjorde på Vårdförbundets uppdrag intervjuas medlemmar om sin syn på lön och arbetsmiljö. "Jag är en erfaren person på min arbetsplats", löd ett påstående som 85 procent instämde i. På möten träffar Sineva Ribeiro medlemmar som, trots att de bara har ett par år i yrket, är de mest erfarna på sina arbetsplatser. Hon kan förstå att de ställer frågor om vilka som är de yrkesskickliga som Vårdförbundet vill ska få 10 000 kronor mer i månadslön.

– Till dem som har få år i sitt yrke säger jag att vi tänker på dem också. En dag är de erfarna och särskilt yrkesskickliga 35- och 45-åringar som inte vill nöja sig med att löneutvecklingen stannar av.

Unga lämnar vården för att de inte accepterar villkoren och äldre för att de inte orkar längre.

– Det är för att rädda kompetensförsörjningen som vi har varit så konkreta i våra yrkanden. Kongressen gav oss i uppdrag att kämpa för bättre villkor och lyckas vi finns en chans att vända utvecklingen. Vi vill vara med och lösa det här.