Många svenskar patienter använder i dag alternativa behandlingsmetoder för att lindra och bota sjukdom, så kallad KAM. Men på många håll i vården är det fortfarande tabu att prata om.

­­- Det finns mycket fördomar bland vårdpersonal om att alternativmedicin är humbug och att det inte fungerar för att det inte är naturvetenskapligt och biomedicinskt utvärderat. Men människan är mycket mer komplex än så och det finns flera samband som vi behöver veta mer om, säger Maria Arman.

Maria Arman beskuren 1.jpg
Maria Arman.

Hon är sjuksköterska och barnmorska och har suttit med i KAM-utredningens expertgrupp som representant både för Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening. Maria Arman är också docent vid Karolinska institutet och har forskat kring hur den antroposofiska vården upplevts av patienter på Vidarkliniken i Järna.

Mer än vård

Att den alternativa vården lockar tror Maria Arman beror på att den ofta kan erbjuda kontinuitet och mer tid än den vanliga vården kan.

KAM-utredningen har haft i uppdrag att se över hur den vård och behandling som bedrivs utanför den etablerade vården fungerar. Den tillsattes av regeringen för två år  och leds av professor emeritus Kjell Asplund. I dag lämnade han över ett delbetänkande till socialminister Lena Hallenberg.

I en debattartikel i Dagens Nyheter presenterade utredarna flera förslag på hur det kan bli enklare för patienter som funderar på att söka KAM att fatta väl övervägda beslut:

Ge obunden information om KAM. I dag möter patienter som söker information om KAM reklam från olika utövare. Det behövs en oberoende svensk informationsportal som ska var tillgänglig via 1177. Socialstyrelsen är bäst lämpade att vara ansvariga för att ta fram innehållet.

Öka kunskapen om KAM hos hälso-och sjukvårdspersonalen. Inför orienterande utbildning på grundutbildningarna för vårdpersonal. Utbildningen bör bland annat innehålla fakta om Kam-metoder, varför de används och där även insikter i kritik mot metoderna ingår.

Utred på vilka villkor KAM-metoder kan tas upp i hälso-och sjukvården. Används prioriteringsetiska principer för att introducera alternativa behandlingar som vid övrig vård, det vill säga människovärde, behov och kostnadseffektivitet.

Forskning om KAM Det behövs bättre samarbete mellan svenska KAM-forskare med mer tvärvetenskapligt fokus.

Skapa en grund för väl övervägda beslut om komplementär och alternativ vård. Bästa sättet att hantera vårdpersonalens oro över att staten riskerar att legitimera oseriösa behandlingsmetoder är att skapa trovärdiga arenor för information och dialog.

Maria Arman välkomnar utredningens slutsatser och tror att det är bra att få in kunskap om komplementär metoder redan på grundutbildningarna. Det kan också hjälpa patienter att få tillgång till alternativa behandlingar om de önskar det.

- Det handlar ju ofta om väldigt harmlösa metoder, som yoga, taktil massage och musikterapi. Under mina studier i Järna såg jag inte en enda patient komma till skada. Men självklart ska det följas noga och utvärderas på samma sätt som annan behandling, säger Maria Arman.

Genusperspektivet saknas

Däremot saknar hon genusperspektivet i utredningen och har därför skrivit ett särskilt utlåtande.

- Nittio procent av alla som använder sig av KAM är kvinnor. Vad står det för att kvinnor har ett större behov av komplement utanför hälso-och sjukvården? Det tycker jag borde få större plats, säger hon.

Förlegad lag

Sedan utredningen beställdes för drygt två år sedan har ytterligare ett uppdrag lagts till, att se över lagstiftningen i patientsäkerhetslagen i förhållande till KAM.

- Lagstiftningen är väldigt gammeldags inom det här området och mycket har hänt sedan lagen skrevs. I bland säger den att det krävs ett personligt möte med behandlaren, men i dag finns tillgång till skypemöten till exempel, säger regeringens särskilde utredare Kjell Asplund till Vårdfokus.

Hela utredningen väntas bli klar i slutet av maj eller i början på juni.