Jenny Olsson, ordförande i Vårdförbundets avdelning i Västerbotten, är både paff och arg. Det pågår en stor avtalsrörelse om löner och villkor och förbundets förtroendevalda vill träffa sina lokala politiker. Men i Västerbotten har de fått nobben. Varför? För att den politiska ledningen i regionen har fått direktiv från sin medlemsorganisation, Sveriges kommuner och landsting, att inte prata med Vårdförbundet.

– Det brukar vara lätt för oss att ordna möten med politikerna i region och kommuner. Nu när vi har försökt har vi bara fått träffa dem som inte äger våra frågor. Den politiska ledningen i regionen hänvisar till SKL:s direktiv och till att avtalet är uppsagt. Jag tycker det är skrämmande att demokratiskt förtroendevalda resonerar på det viset, säger hon.

I en debattartikel i tidningen Folkbladet skriver Jenny Olsson att en avtalsrörelse också inkluderar samtal med politiker i kommuner och regioner där Vårdförbundet kan argumentera för att få politikerna att ge sin medlemsorganisation mandat att gå Vårdförbundet till mötes.

Men den möjligheten har SKL nu satt stopp för.

Har fått "tydliga direktiv"

I en mejlkonversation med Jenny Olsson från i onsdags förra veckan skriver Nicklas Sandström, moderat regionråd i opposition i Västerbotten, att han är på SKL och att "vi har fått tydliga direktiv att de politiska ledningarna i regionerna inte ska träffa Vårdförbundet innan avtalet är klart." Men när Vårdfokus frågar om det förnekar han att det handlar om direktiv.

– Vi har lokalt självstyre och det är upp till varje enskild politiker att bestämma vilka samtal och möten som ska äga rum. Däremot rekommenderar SKL oss att inte ha samtal med Vårdförbundet innan det centrala avtalet är klart. Diskussionerna bör nu ske på central nivå – helt i enlighet med den svenska modellen, säger han.

Mer en "påminnelse"

Det Västerbottens moderata regionråd först kallar för "direktiv" och sedan "rekommendation" väljer Niclas Lindahl, SKL:s förhandlingschef, att kalla för en "påminnelse".

Enligt honom har SKL hört av sig till lokala politiker för att påminna om att det enligt avtal mellan Vårdförbundet och SKL (Kommunala huvudavtalet) inte får förhandlas lokalt samtidigt som det pågår centrala förhandlingar.

Ser du det som en lokal förhandling om Vårdförbundet skulle träffa lokala politiker och prata om någon fråga som har med avtalet att göra?

– Vi har påmint om det här och visat på att det kan vara svårt att hålla isär en fråga från en annan när det pågår förhandlingar och man har samma tema på ett möte som man har på en central förhandling. SKL har inget mandat att förbjuda någon att träffa någon. Men just runt förhandlandet finns det en avtalsreglering som vi måste påminna om.

Om en lokal politiker skulle vilja träffa Vårdförbundet för att prata om förbundets krav i avtalsförhandlingarna, är det okej då?

- SKL kan inte förbjuda någon där, vi har påmint om den avtalsreglering som vi är överens med Vårdförbundet om, som säger att när det pågår centrala förhandlingar förhandlar man inte lokalt, säger Niclas Lindahl.

Vill kunna påverka

Direktiv, rekommendation eller påminnelse. Jenny Olsson tycker att det är olämpligt med ett centralt beslut om att inte lyssna på lokala röster. Vårdförbundets förtroendevalda möter medlemmar på deras arbetsplatser varje vecka och har en klar bild av läget inom hälso- och sjukvården i Västerbotten. De vet hur svårt det är att behålla kompetent personal, vad beroendet av hyrpersonal innebär och vad som behövs för att invånarna ska få en god och säker vård.

– Det saknas personal, vårdplatser stängs, många jobbar övertid och våra medlemmar är slutkörda – här precis som på andra håll i landet. Vi behöver kunna locka tillbaka personal och det går inte om inte vården kan erbjuda en löneutveckling. Det är till och med så att de sjuksköterskor som tar sin examen i juni inte vill arbeta på sjukhusen för att de vet hur hårt tempot är, säger Jenny Olsson.

Hon tror att SKL:s hållning bottnar i en rädsla för att de lokala politikerna ska säga något om yrkandet på 10 000 kronor mer för särskilt yrkesskickliga.

– Det är en känslig fråga för arbetsgivarna, men efter alla möten med våra medlemmar vet vi att det är ett bra yrkande som de med stor kraft ställer sig bakom.