För lite sömn, ökad trötthet, fler sjukskrivningar, ökad olycksrisk. Det är risker som forskare nu lyfter fram när det gäller korta vilotider.

– Visst är det en risk, sen vet vi fortfarande inte hur mycket. Det kanske är okej att ha några sådana pass, men att återkommande och ofta arbeta kväll-morgon kan ha allvarliga effekter på hälsan på sikt, säger forskaren Anna Dahlgren vid Karolinska institutet.

Hon har flera studier på gång där hon tittar specifikt på vad som händer när man arbetar kvällspass följt av tidig morgon. De passen innebär att man slutar vid 21.30 på kvällen för att sedan börja arbeta igen vid 6-7-tiden nästa morgon. För många innebär det att det blir för lite vila och sömn.

Läs alla våra artiklar om skiftarbete

Högre stressnivå

I ett projekt har de följt sjuksköterskor under tolv veckor precis när de börjat jobba, som nyexaminerade. Fler kväll-morgon-pass ledde till att de skattade sin stress högre jämfört med färre sådana pass.

forskare Karolinska
Anna Dahlgren vid Karolinska institutet är psykolog och forskar om korta vilotider. Foto: Afa försäkring

– Vi tittade också på antalet lediga dagar. När sjuksköterskorna hade mer ledighet mellan de här tuffa passen var stressen inte lika hög. En möjlig tolkning av det skulle kunna vara att det går att ha sådana kombinationer av pass om man samtidigt lägger in fler lediga dagar, säger Anna Dahlgren.

För att följa upp detta samlar forskargruppen nu in data där de vill studera effekterna av korta vilotider genom att titta på ett antal stressmarkörer och kognition. De jämför ett schema där sjuksköterskorna ena veckan arbetar tre morgonpass och den andra arbetsveckan består av ett kvällspass följt av två morgonpass. Blodprov tas i början och slutet av varje arbetspass, och uppmärksamhet och minne testas, för att se om den korta vilan påverkar.

Hälsosam schemaläggning

En annan studie har påbörjats nu under hösten och görs som en intervention i två regioner: Västmanland och Värmland.

– Vi vill försöka få dem att minska på antalet pass med den här kombinationen som ger kort dygnsvila, berättar Anna Dahlgren.

I Värmland är det en del av regionens arbete med mer hälsosam schemaläggning. Så är det även i Västmanland där projektet görs på en klinik med tre avdelningar. I Västmanland är det upp till varje individ att själva välja om de vill minska antalet kväll-morgon-pass och utvärdera det.

– Det finns ett motstånd från personalen eftersom en hel del tackat nej. Det är intressant i sig, tycker Anna Dahlgren.

Ger mer ledighet

Hon menar att det här är en process som måste få ta tid. Passkombinationerna med korta vilotider har funnits länge och man måste förstå varför de är populära, både bland individer och i organisationen.

– För en individ är det ju en kortsiktig fördel att man kan komprimera arbetstiden och få lite mer sammanhängande ledighet. Det kan också upplevas som att man har mer kontroll över arbetet när man kommer på morgonen om man själv har arbetat kvällen innan, säger Anna Dahlgren.

Försöker förändra

Thoraxkliniken på Norrlands universitetssjukhus har deltagit i Region Västerbottens projekt "Må bra i skiftarbete" och diskuterat hur de ska få mer hälsosamma scheman. De har så kallade önskescheman, där sjuksköterskorna själva kan vara med och styra hur arbetspassen ska ligga. Här, precis som på många andra ställen, har det tidigare varit vanligt att lägga kvällspass följt av morgonpass.

sjuksköterska NUS
Åsa Wiklund är sjuksköterska och sektionsledare på Thoraxkliniken vid Norrlands universitetssjukhus. Foto: Erik Abel.

– Vi försöker förändra det och med nyanställda pratar vi om att inte lägga kväll mot morgon när vi går igenom schemaläggningen, säger Åsa Wiklund, som är sjuksköterska och sektionsledare.

Läs också: När jobbet går i tretakt

En åtgärd, för att underlätta övergången mellan arbetspassen, har varit att införa färdiga rapportmallar. Det har gjort att det blivit lättare att komma på morgonen och rapporttiden har kortats ner, berättar avdelningschefen Maria Sjöberg.

– Det gör att du kan komma vilken dag som helst och snabbt få klart för dig vad som är viktigast när det gäller de olika patienterna. Det ska ju inte vara svårt att komma till jobbet, säger hon.

Mer forskning

En studie av 13 000 sjukhusanställdas sömn i Finland visar att en minskning av antalet korta skiftintervall (till exempel från kvällsskift direkt till morgonskift) gav en minskning av trötthetsrelaterade problem, framför allt bland äldre, men även yngre, medarbetare. De sov bättre och längre och välbefinnandet ökade, både på jobbet och hemma. Att begränsa antalet nattskift och antalet korta skiftintervall är en hälsofrämjande åtgärd som finska Arbetshälsoinstitutet rekommenderar.

Anna Dahlgren vid Karolinska institutet ser det här som ett viktigt område att forska kring. När det gäller nattarbete finns ganska mycket studier kring hur det påverkar hälsan, men det är först på senare tid som forskningen har börjat fokusera på vad passen med kort dygnsvila innebär.

– Det är svårt att studera skiftarbete eftersom det innehåller flera olika riskfaktorer. Dessutom är det individuellt hur man klarar det: ålder, livssituation, om man är morgon- eller kvällsmänniska och dessutom genetiska komponenter. Det är mycket som påverkar, säger Anna Dahlgren.