Vårdfokus har tidigare berättat att endast två regioner klarar sin sjukvårdsbudget i år, och att 17 av 21 regioner behöver göra besparingar inom vården nästa år.

I Kronoberg ska antalet anställda inom administration minskas, samtidigt som det kan bli åtstramningar vad gäller utomlänsvård, lokaler, läkemedel och engångsartiklar.  

I Vårdfokus enkät fanns även en fråga om vad som behövs för att hälso- och sjukvårdens ekonomi ska komma i balans de närmaste åren. Jämfört med andra regioner utmärkte sig Kronoberg med ett kort och konkret svar: ”Bemanning utan hyrpersonal”.

Läs också: Stora besparingar väntar inom vården nästa år

En femtedel från hyrbolag

Men hur ska det gå med den saken nu när ekonomin sviktar? Och hur blir det med tillgängligheten till vård och arbetsmiljön för vårdpersonal? Kronoberg var en av få regioner som i Vårdfokus enkät medgav att besparingarna kunde få negativa konsekvenser på dessa områden.

Just nu ser det lite mörkt ut. Under det första halvåret 2019 ökade Kronobergs kostnader för bemanningsbolag, jämfört med samma period förra året. 

Intensiven i Växjö är en av flera avdelningar som under en period varit oberoende av hyrpersonal, från hösten 2018 fram till sommaren 2019. Men efter att några slutat, vissa av naturliga skäl, andra för att det var tungt att jobba mycket natt, är i dag 5 av 25 sjuksköterskor på avdelningen från bemanningsbolag.

Bättre med fast personal

Sara Karsamo, sjuksköterska på avdelningen och förtroendevald för Vårdförbundet, är tacksam för hyrsjuksköterskorna. Många av dem har varit där tidigare, de kan rutinerna, är kunniga och bidrar till att vårdplatserna hålls öppna.

— Sen är det klart att vi hade velat ha egen fast personal. Då kan man bedriva utvecklingsarbete och se till att alla som är nya får en bra introduktion. Som det är nu får vi pussla en del med arbetslaget för att ha rätt kompetens på plats, säger Sara Karsamo.

Läs också: Vårdförbundet: "Politikerna satsar på fel saker"

”Inte tillräcklig löneökning”

Hon förstår regionens ambition att bli hyroberoende, men tycker att de börjar i fel ände. Det viktigaste är att gå till botten med varför personal slutar, ta reda på hur de ser på sina löner och arbetstider, och jobba utifrån det.

— Årets löneökning var inte tillräcklig, och fler borde ha fått ta del av satsningen på särskilt yrkesskickliga. Det kan bli svårt att behålla de erfarna, som är så viktiga för hela vården. Varför ska de jobba kvar i regionen om de stannar upp lönemässig? Det är även svårt att motivera personal att vidareutbilda sig om det knappt lönar sig. Det där måste man ta tag i på allvar, säger Sara Karsamo.

Behövs nya insatser

Anna Sieborg Kidell, ordförande i Vårdförbundet Kronoberg, går ännu längre i sin kritik mot arbetsgivaren. Under två år fanns det en plan för att fasa ut bemanningspersonal, men det lyckades inte. Nu finns det en ny plan med datum för när olika personalgrupper inte längre ska hyras in. Men eftersom det inte gjorts någon annorlunda jämfört med de senaste två åren, undrar Anna Sieborg Kidell varför det skulle lyckas denna gång.     

— Arbetsgivaren säger att de satsar på oss, men i år fick våra medlemmar 2,6 procent i löneförhöjning – det sämsta utfallet på flera år. Det ger konstiga signaler som riskerar att förvärra läget. Redan i dag är det en tuff situation, trots att hyrpersonal är på plats. Jag saknar en tydlig handlingsplan för hur utfasningen ska gå till utan att arbetsmiljön och patientsäkerheten försämras, säger Anna Sieborg Kidell. 

Allt fler inom administration

Statistik som Region Kronoberg rapporterat in till Sveriges kommuner och landsting, SKL, visar att Vårdförbundets medlemsgrupper ökade med 61 årsarbetare, 4,5 procent, mellan 2016 och 2018. Ökningen består främst av sjuksköterskor. Under samma period ökade antalet handläggare och administratörer med 75 årsarbetare, 15,3 procent.

Det får Anna Sieborg Kidell att ytterligare ifrågasätta om arbetsgivaren lägger pengarna på rätt saker.

— Vi vill ägna oss åt det vi har utbildning för och kan bäst, då behövs stödfunktioner. Men den vårdpersonal och de chefer jag pratat med upplever inte att stödet har ökat. Då kan man undra om de prioriterar rätt. De får inte ut den effekt som var tanken, säger Anna Sieborg Kidell.

Utbud och efterfrågan

Pontus Juhlin, HR-direktör i Kronoberg, anser att det gjorts mycket för att långsiktigt förbättra arbetsmiljön och för att bli hyroberoende. Under 2017 tecknades avtal om arbetstidsförkortning för personal i rotationstjänstgöring, och ett bonustillägg för arbete på obekväma arbetstider infördes. Vårdförbundet ville hellre att ob-tillägget skulle läggas på grundlönen, för att inte kunna tas bort vid kristider.  

Pontus Juhlin
Pontus Juhlin, HR-direktör Region Kronoberg. Foto: Stefan Silvander Ahlrik, Region Kronoberg.

Utöver detta har akademisk specialisttjänstgöring, ast, införts och antalet utbildningsplatser på Linnéuniversitetet utökats. Ändå har utvecklingen gått åt fel håll den senaste tiden.

— Det är en svår utmaning utan snabba lösningar. Man måste nöta på. Jag upplever att vi är attraktiva, vi anställer mycket medarbetare. Men behovet av personal är större än tillgången.

”Långsiktigt attraktiv arbetsgivare”

Vad gäller årets löneutfall, som enligt Vårdförbundet blev lågt, tror Pontus Juhlin att det inte har någon avgörande betydelse.

— Det är svår att prata om ett enskilt år. Löneavtalet med Vårdförbundet slöts när budget redan var satt. Det viktiga från mitt perspektiv är att vi långsiktigt är en attraktiv arbetsgivare. Att vi ger möjlighet till ett meningsfullt jobb, kompetensutveckling, lön i relation till ansvar och en bra utveckling.

Vill inte lova för mycket

Nästa år ska Kronoberg spara inom vården och vi går mot en lågkonjunktur. Hur påverkar det möjligheten att ge Vårdförbundets medlemsgrupper bättre villkor och att bli hyroberoende?

— Vi lyssnar på de förslag som kommer in och vi försöker även själva hitta möjligheter att bli ännu mer attraktiva, utifrån de ekonomiska förutsättningar vi har. Det går inte att lova något som vi sedan inte har möjlighet att erbjuda.

Ni ökar snabbt när det gäller administrativ personal. Är det rätt prioritering?

— Det är en svår fråga att svara på. De inom administration jobbar för att skapa förutsättningar för den verksamhet som bedrivs. En del i att erbjuda en bra arbetsmiljö är att ge chefer förutsättningar att jobba med en bra arbetsmiljö. Ska vi ha tillgängliga chefer måste de ha rimlig omfattning på sitt uppdrag, ofta har de haft för många personal. Ofta är det Vårdförbundets medlemmar som blir chefer, de kommer från den kliniska verksamheten och har en förståelse om hur den bäst utvecklas. Det är viktigt att de får möjlighet att göra det.