Vårdfokus kunde igår berätta att endast två regioner klarar sin sjukvårdsbudget i år, och att 17 av 21 regioner behöver göra besparingar inom vården nästa år.

Läs mer: Stora besparingar väntar inom vården nästa år

Den svåra situationen har många förklaringar. En lågkonjunktur som väntas dröja kvar under 2021 är i antågande, med ökad arbetslöshet som följd. Men den främsta orsaken är att andelen unga och gamla ökar snabbare än den arbetsföra befolkningen, samtidigt som nya behandlingsmetoder ger fler överlevare. Allt färre ska betala för en växande vårdsektor.

Om det fortsätter på samma spår, utan ytterligare skattehöjningar eller tillskott av statliga medel, kommer regionerna att sakna tiotals miljarder kronor om bara några år. Det uppger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

”Har inte lyckats”

Med tanke på att utvecklingen varit känd under lång tid kan nedskärningarna uppfattas som något yrvakna åtgärder. Annika Wallenskog menar dock att regionerna under årens lopp gjort många saker som lett i rätt riktning. Hon pekar på ett ökat användande av digitala verktyg och självmonitorering, kortade vårdtider och att fler tas omhand inom primärvården.

Men det handlar om en komplex sektor med många hinder att forcera, menar Annika Wallenskog.

chefsekonom
Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL. Foto: Rickard L Eriksson/SKL

– När det gäller digitaliseringen finns det en juridisk snårskog att ta hänsyn till, och man ska få både personal och patienter att jobba på nya sätt. Sen har vi inte fullt ut lyckats att få patienterna att komma till öppenvården i stället för sjukhusen. Kostnaderna ökar på båda fronter, och produktiviteten inom slutenvården har minskat de senaste åren, säger Annika Wallenskog.

Att antalet anställda och kostnaderna ökat, och produktiviteten inom slutenvården minskat sedan 2013, kan bero på att erfarna gått i pension och ersatts av yngre personal, menar Annika Wallenskog.

Nu bantas administrationen

Bland vårdpersonal har det främst blivit fler läkare och undersköterskor. Men den grupp som ökat snabbt de senaste åren är handläggare inom bland annat IT, upphandling och kommunikation. Det väcker frågan om regionerna lagt pengar på rätt saker, särskilt som Vårdfokus enkät nu visar att de flesta regionerna ska spara in på administration.

– Att det blivit fler handläggare beror delvis på att allt mer vård läggs ut på externa utförare, det behövs att någon tar hand om och följer upp det. Det kan också handla om att man vill avlasta vårdpersonal från administrativa uppgifter. Men det får inte gå för långt så att det inverkar negativt på kärnverksamheten, säger Annika Wallenskog.

Politikerna får prioritera

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro tycker att det är självklart att vården ska få mer resurser och tillåtas växa i takt med att fler liv räddas och antalet kroniskt sjuka ökar. Hon tycker att sparåtgärderna tyder på att politikerna inte klarar sitt uppdrag.

– Om de inte får ihop pengarna så måste de bestämma sig för vad vi ska göra mindre av. Vårdpersonalen kan inte betala med sin hälsa och springa snabbare. Våra medlemmar kan inte heller förväntas ta övergripande prioriteringsbeslut. I legitimationen ligger ett ansvar att ge vård till den som bedöms behöva det mest just nu.

Behövs ordentliga löneökningar

Sineva Ribeiro är samtidigt övertygad om att det finns pengar i systemet, men att politikerna satsar på fel saker. Som exempel nämner hon stora sjukhusbyggen runt om i landet som är dimensionerade utifrån dagens vård trots planerna på att fler patienter ska få hjälp hemma eller i primärvården. 

Sineva lågupplöst hård beskärning.jpg
Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet.

— Vården måste tillföras mer resurser, men de måste läggas på rätt saker. Det behövs ordentliga lönehöjningar för våra fyra yrkesgrupper. Annars kommer det leda till att man inte har tillräckligt med kvalificerad kompetens på plats, med resultatet att ytterligare vårdplatser får stängas och köerna ökar. De politiker som säger att man kan spara sig genom detta utan att patientsäkerheten påverkas ljuger, säger Sineva Ribeiro.

Vill ha rätt person på rätt plats

Annika Wallenskog å sin sida menar att det gjorts stora satsningar på Vårdförbundets medlemsgrupper de senaste åren, och att det fortsatt är en prioriterad grupp. Men det är en svår fråga, en betydande löneökning i ett stort personalkollektiv slår hårt mot budgeten. Totalt utgör personalkostnader 70 procent av regionernas utgifter.

Under 2019 höjde tre regioner skatten, under kommande år gör fyra andra regioner samma sak. Annika Wallenskog ser det inte som en hållbar lösning på lång sikt, utan efterlyser mer generella statsbidrag som regionerna får styra över själva.

– Men det viktigaste nu är att regionerna funderar över hur personalen används. Är rätt folk på rätt plats vid rätt tid? Har vi en skev fördelning av resurser? Hittar de svaren på dessa frågor, tillsammans med vårdpersonalen, så finns utrymme för löneökningar, säger Annika Wallenskog.