Av de barn som hade förhöjt midjemått hade över 55 procent normalt BMI.

– Jag blev förvånad över att det inte stämde bättre överens. Jag förväntade mig att barn med ökat midjemått i förhållande till sin längd även skulle ha ökat BMI men så var det inte. Genom att ta midjemått fångar man andra barn än med BMI, säger Anneli Lindholm, lektor i omvårdnad vid Halmstad högskola.

Annelie Lindholm omvårdnadslektor vid Halmstad högskola (ej ssk)
2019
Annelie Lindholm Foto: Magnus Karlsson

Hon har en magister i biomedicin och har just doktorerat vid högskolan. Såvitt hon vet har ingen gjort en liknande undersökning förut.

Siffrorna hon använt kommer från ”Tillväxtprojektet” som följt 2 666 halländska barn från födelse fram till fem års ålder. Forskarna mätte barnens vikt, längd och midja under de fem åren.

Hur kan dina fynd att barn med normalt BMI ändå kan ha förhöjt midjemått användas praktiskt?

– Vi vet ännu inte om förhöjda midjemått kan kopplas ihop med förhöjd risk för sjukdom, så som det är hos vuxna. Men om det i framtiden visar sig att det finns samband så är det bra att veta att BMI inte fungerar tillräckligt bra.

Komplement till BMI

Kvoten mellan midjemått och längd kan användas som komplement till BMI som kan vara ett trubbigt instrument för att mäta övervikt och fetma, säger hon.

På svenska barnavårdscentraler mäts oftast bara längd och vikt. Mycket sällan mäts barnens midja.

I sin avhandling, som Annelie Lindholm disputerade på i våras, tittar hon också på riskfaktorer för övervikt och fetma hos barn och hur matintaget påverkar en framtida viktutveckling.