Kvinnan var gravid när hon blev anhållen och beslutade sig för abort – ett jobbigt beslut, skriver hon i sin anmälan till Justitieombudsmannen, JO. Kvinnan fördes till sjukhus en tidig morgon, aborten inleddes och var avslutad först vid 10-tiden på kvällen.

Under hela den medicinska abortens krystvärksarbete fick kvinnan bära fotfängsel, uppger kvinnan i sin anmälan. Under hela dagen fanns två personal från häktet med i rummet, varav den ena manlig. Även kvinnans mamma var med. Med fostret halvvägs ute, berättar kvinnan, tog hon sig med dropp och fotfängsel mot toaletten där det fanns en rondskål för fostret.

Enligt vad den häktade själv uppger skrek hon då åt sin mamma att be vakterna ta bort fotfängslet, vilket också skedde. Förutom att tvingats ha fotfängsel under den smärtsamma processen, skriver kvinnan också i sin anmälan att hon tycker att det är fel att en manlig personal var med i behandlingsrummet.

Manlig personal

Men Kriminalvården skriver i sitt yttrande att fotfängslet togs bort varje gång kvinnan skulle på toaletten och det togs bort helt så snart kvinnan börjat uppleva smärta av sina sammandragningar. Att två personal befann sig i rummet hela tiden, påstås bero på att fönstren var olåsta och att det fanns sjukvårdsutrustning på rummet. Kriminalvården skriver att man ansträngt sig för att bara ha kvinnlig personal men inte lyckats. Den manliga vårdaren ”försökte även inta en mer passiv roll och hålla sig i bakgrunden”, står det i yttrandet, som också poängterar att häktespersonalen inte följde med kvinnan in på toaletten.

ChefsJO är inte nöjd med svaret utan påpekar att det inte är första gången kriminalvårdens säkerhetsbedömningar vid sjukhusbesök blivit ett ärende hos JO. Särskilt har JO vid flera tillfällen uppmärksammat behandlingen av kvinnliga intagna, enligt beslutet.

JO har i tidigare beslut framhållit det faktum att säkerhetsnivån under planerade besök inom hälso- och sjukvården bör kunna vara tillfredsställande utan ”onödiga kränkningar av de intagnas integritet och värdighet”. JO hänvisar också i sitt beslut till att säkerhetsarrangemangen ska anpassas till individens tillstånd och situation.

Ingen rymningsrisk

ChefsJO skriver vidare att hon vill framhålla att kvinnan måste antas ha varit i en särskilt sårbar och utsatt situation och att ”det har inte funnits någon förhöjd risk för rymning eller fritagning.”

Men vad gäller fotfängslet finns olika versioner av hur det gått till, konstaterar JO. Granskningen har försvårats av att det saknas dokumentation från häktets sida, något JO är mycket kritisk till. Att kvinnan bar fotfängsel under stor del av tiden är hur som helst klart, enligt JO.

Vad gäller att ha manlig personal konstaterar JO att det fanns en resplan där det framgår att sjukhusbesöket kunde pågå hela dagen och att häktet borde ha säkerställt att det fanns kvinnlig personal tillgänglig.

Läs om fler fall då JO kritiserat Kriminalvården för behandling av gravida här.