Vårdförbundet kräver 10 000 kronor mer i månaden fördelat på tre år för särskilt yrkesskickliga. Första linjens chefer är lönesättande och har inflytande över vilka i arbetsgruppen som ska omfattas av satsningen. En av dem är Anette Larsson, avdelningschef på rehabiliteringssektionen vid geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro.

– Egentligen har jag inte reflekterat över om det är rimligt med lönelyften, men lite oroande är det att man samtidigt pratar mycket om regionernas dåliga ekonomi. Fast jag vet ju att många sjuksköterskor funderar på att byta jobb och att många har lämnat regionen för att arbeta inom kommunerna där arbetstiderna är bättre. Kompetenstappet är stort så något måste göras, säger hon.

Kriterier finns

Den geriatriska kliniken, där Anette Larsson är avdelningschef, består av både slutenvård och öppenvård med geriatriska team. Nyligen anställdes en biträdande avdelningschef, men fram till dess hade hon utvecklingssamtal och lönesamtal för över 80 medarbetare – undersköterskor, sjuksköterskor och paramedicinerare. 16 av dem är sjuksköterskor.

Hur medarbetarna pratar om vad som menas med särskilt yrkesskicklig vet hon inte riktigt. Bara att man undrar över vilken betydelse ”år i yrket” kommer att ha. Alla ledningsgrupper inom Region Örebro ska resonera om vilka som är särskilt yrkesskickliga och för tydlighetens skull har regionen skickat ut en lista med kriterier. Det tycker Anette Larsson är bra.

– Jag vill inte som enskild chef bestämma vad som ska anses vara yrkesskickligt. Kriterier som är gemensamma för alla avdelningar, kliniker och enheter underlättar mycket.

Regionens kriterier, som både höga chefer och första linjens chefer har fått tycka till om, har fyra huvudrubriker: erfarenhet, samarbete, förtrogenhet och utveckling.

– Att ha specialistkompetens, vara en sådan som andra vänder sig till, ha ett etiskt förhållningssätt och ett gott bemötande och att driva utveckling av verksamheten är exempel på vad som ingår under rubrikerna. Utveckling kan till exempel handla om att handleda studenter eller att ta fram ett särskilt utbildningsprogram för sårvård, säger Anette Larsson.

En risk som Anette Larsson, och flera av de chefskolleger hon pratat med, ser med ökade löneskillnader är att medarbetare ska uppleva det som orättvist. Om inte satsningarna blir begripliga är hon rädd att den som har arbetat tio år säger upp sig för att någon som har arbetat fem år får högre lön.

Hon har en plan för hur transparensen i lönesättningen ska underlättas.

– Jag vill koppla differentierade löner till en kompetensstege med tydliga kriterier för vad som leder till högre lön. Min tanke är att börja med kliniken och så småningom få kriterierna att omfatta hela sjukhuset.

Begränsat löneutrymme

Annette Hammarlund Johansson är vårdenhetschef på Färila hälsocentral som ligger inom Region Gävleborg. På de tre hälsocentraler som finns inom verksamhetsområdet Ljusdal arbetar omkring 30 sjuksköterskor. Av dem väntas 20 procent kunna uppfylla kriterierna för särskilt yrkesskickliga.

Sedan några år tillbaka har regionen gjort extra satsningar på sjuksköterskornas löner. Nu när nu lönespridningen ska öka ska det ske inom ramen för det vanliga löneutrymmet. Annette Hammarlund Johansson ser svårigheter med att fördela de pengarna på ett bra och rättvist sätt.

– Om särskilt yrkesskickliga ska sticka ut blir det inte mycket pengar till övriga. Alla sjuksköterskor har sina ansvarsområden och kompletterar varandra så det är inte lätt att särskilja vilka som är särskilt yrkesskickliga. Alla bidrar till en bra helhet på hälsocentralen, säger hon.

Vad innebär det att vara särskilt yrkesskicklig?

– Många av våra medarbetare är yrkesskickliga – ett begränsat antal är särskilt yrkesskickliga. Det finns många viktiga kriterier, men jag tycker att bemötande och att vara delaktig i utveckling av verksamheten är extra viktigt. Vi vårdenhetschefer har, tillsammans med verksamhetschefen, värderat kriterierna som tagits fram för att göra det lättare att identifiera vilka som är särskilt yrkesskickliga inom vårt verksamhetsområde.

– Kriterierna är till hjälp, men det är ändå inte lätt att lyfta några eftersom allas olikheter bidrar till en bra helhet, säger Annette Hammarlund Johansson.