I höst sätts löner utifrån det nya avtalet, HÖK 19, och den brännande frågan vem som ska räknas som särskilt yrkesskicklig ställs på sin spets. 

Artiklarna som Vårdfokus hittills skrivit om förverkligandet av det nya löneavtalet har väckt mycket känslor och debatt.  

Mest utmanande?

Två sjuksköterskor som gett sig in i diskussionen, bland annat på Vårdfokus Facebooksida, är Lisa Claesson och Therese Lundén. Vårdfokus ringde upp och frågade hur de själva ser på sin kompetens och vad som kommer att bli mest utmanade på just deras arbetsplats när satsningen på särskilt yrkesskickliga ska förverkligas. 

Lisa Claesson
Lisa Claesson. Foto: Privat

Lisa Claesson 
Ålder: 40 år. 
År i yrket: Sjuksköterskeexamen 2004. Distriktssköterska sedan 2015. 
Jobbar: Kallinge vårdcentral, Region Blekinge.

– Hur ska chefen kunna lönesätta oss utifrån ett begrepp som vi själva har så svårt att definiera? 

Det frågar sig Lisa Claesson när Vårdfokus ringer upp. Hon är distriktssköterska på Kallinge vårdcentral utanför Ronneby i Blekinge. För henne är särskild yrkesskicklighet inte samma sak som många år i yrket. Hon tycker att det är viktigt att det definieras av tydliga kriterier kopplat till kompetens. 

Lisa Claesson har precis diskuterat begreppet med kollegerna på vårdcentralen. Tillsammans har de skrivit en lång lista på vad som skulle kunna räknas som särskild yrkesskicklighet på just deras arbetsplats.  

Stresstålig, flexibel, bred

Kreativ, effektiv, erfaren, flexibel, bred, stresstålig, formell kompetens, patientsäker, handledare till studenter, mån om sin personliga utveckling och verksamhetens utveckling, teamarbetare, bra på att jobba personcentrerat och så vidare… 

Så långt känns frågan möjlig att besvara, även om listan blev lång. Men det blir svårare när Lisa Claesson börjar mäta kriterierna mot sin egen och kollegernas kompetens och bidrag på arbetsplatsen. 

– En vårdcentral är ganska komplex. Vi har flera specialistmottagningar, diabetes, astma/kol, livsstil, hjärtsvikt. Alla är på olika år i yrket. Vissa har specialistutbildningar, andra har jobbat i många år. Vi har även en biomedicinsk analytiker. Vems extra yrkesskicklighet väger tyngst? 

Maggan på BVC

Det här blir den störst utmaningen för den lönesättande chefen på hennes arbetsplats, tror Lisa Claesson, att bedöma och värdera medarbetarnas olikheter på ett rättvist och begripligt sätt. 

Just nu känner hon sig tveksam kring hur det här ska gå. Hon önskar att Vårdförbundet och SKL hade kommit överens om en tydlig definition redan från början, för att minska risken för godtycklighet. Men framför allt är Lisa Claesson rädd för att satsningen faller platt om det blir för svårt att avgöra vem som är särskilt yrkesskicklig. Bland henne och kollegerna har avtalet skapat osäkerhet, berättar hon. 

Ser du dig själv som särskilt yrkesskicklig? 

– Ja. Jag har bred erfarenhet av både slutenvård och primärvård och en bakgrund inom akutsjukvården. Det är betydelsefullt i triageringen av akut sjuka patienter som söker vård på vårdcentralen och i mina bedömningar över telefon. Men det beror på vad du jämför med. Sätter du mig på BVC så får jag läsa på ganska mycket, särskilt jämfört med Maggan som kan omhändertagandet av dessa barn och familjer på sina fem fingrar och arbetat med det sedan 2002.   

Therese Lundén
Therese Lundén. Foto: Privat

Therese Lundén 
Ålder: 30 år. 
Antal år i yrket: Sjuksköterskeexamen 2013. 
Jobbar: Hemsjukvården (HSV) i Växjö kommun. 

Therese Lundén arbetar som sjuksköterska i Växjö kommun. Under sina första år i yrket provade hon på olika jobb, men fördjupade sig inte i något. Från sin nuvarande tjänst har hon varit föräldraledig och efter det jobbat deltid. Hon har höga ambitioner, men har ännu inte hunnit göra så mycket extra som hon kopplar samman med begreppet särskild yrkesskicklighet, berättar hon.  

Därför är det helt rimligt att hon inte får del av satsningen på särskilt yrkesskickliga när lönerna sätts i höst, tycker hon själv. 

– Men det betyder inte på något sätt att jag är dålig. Många är skickliga på sitt jobb, är drivna, tar ansvar, har egna ansvarsområden. Tyngden måste väl ligga på ”särskilt” i bedömningen av vem som är särskilt yrkesskicklig, säger Therese Lundén. 

Lön är känsligt

I framtiden är det dit hon siktar. Därför är hon lika intresserad som alla andra på hennes arbetsplats av att få ta del av tydliga kriterier för vem som är särskilt yrkesskicklig. 

– Det krävs för att cheferna ska kunna identifiera de här medarbetarna och för att det ska bli tydligt att bedömningen görs utifrån objektiva kriterier. Om inte alla förstår lönesättningen kommer det att bli en massa ifrågasättande, säger hon. 

För lön är känsligt i en grupp som redan från början känner sig för lågt värderad. Därför ser Therese Lundén tillgången till pengar som den största utmaningen när det nya avtalet förverkligas. Annars riskerar det bara att leda till ännu mer lönefrustration, tror hon. 

Vill göra lönekarriär

Hon vill arbeta i ett yrke där det går att göra lönekarriär och tycker därför att avtalets ambition är bra. Även om det inte bara har med år i yrket att göra så borde de flesta som definieras som särskilt yrkesskickliga rimligtvis ha jobbat lite längre, resonerar hon. 

Det är positivt att ingångslönerna ökat de senaste åren, men nu är det på tiden att även de erfarna får upp sina löner. Ytterst handlar det om att få fler att välja ett yrke i vården – och att stanna kvar. Då krävs det rejäla påslag till de särskilt yrkesskickliga, som inte tas ifrån den vanliga potten, säger Therese Lundén. 

– Finns det inte pengar till den vanliga löneutvecklingen kommer folk att sluta av den anledningen. Nu måste det till pengar som gör att det går att satsa på särskilt yrkesskickliga på ett sätt som gör skillnad.