Det var två bekymrade ministrar som presenterade det nya rådet vid en presskonferens i dag. Lena Hallengren, socialminister, och Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, påtalade att kompetens- och personalbristen är ett hinder för vårdens utveckling.

– Det leder till köer, stängda vårdplatser, bristande arbetsmiljö och patientsäkerhetsrisker. Och det är inte bara ett problem för den sjukvård som bedrivs i regionerna utan också för kommuner och privata vårdgivare, sade Matilda Ernkrans.

Ska vara igång i januari

Flera utredningar har pekat på behovet av bättre samverkan mellan lärosäten, vårdgivare och myndigheter. Vårdfokus berättade i augusti om en utredning från Socialstyrelsen och Universitetskanslerämbetet, UKÄ, som just föreslog ett nytt nationellt råd som ska samverka med sex regionala råd. Detta har regeringen nu tagit fasta på och föreslår att det inrättas redan i januari 2020.

Läs också: Föreslår nytt nationellt råd för framtidens vårdkompetens

En stärkt bemanning i hälso- och sjukvården är en prioriterad fråga för regeringen, enligt socialminister Lena Hallengren.

Professionerna inte med

– Rådet ska ge en samlad bild över både det nuvarande och framtida personalbehovet, löpande bedöma och ge förslag och åstadkomma en bättre samverkan, sade hon.

Det nationella rådet ska bestå av 14 ledamöter med representanter från lärosäten, regioner, kommuner, Socialstyrelsen, UKÄ och sjukvårdsregionerna, enligt regeringen.

Skarp kritik mot att professionerna inte kommer att finnas representerade i rådet har redan tidigare kommit från Vårdförbundet och Läkarförbundet tillsammans med representanter för yrkesorganisationerna för sjuksköterskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.

"Vi har under flera års tid framfört just behovet av ett nationellt råd som planerar och samverkar kring vårdens kompetensförsörjning – äntligen blir detta verklighet! Men vi saknar våra organisationers roll i detta råd", skrev de i en debattartikel i Dagens Samhälle nyligen.