I flera av landets 21 olika regioner har Vårdförbundet lokalavdelningar nu enats med arbetsgivarsidan om vad som gäller för att en medarbetare ska räknas som särskilt yrkesskicklig.

Att kraftigt höja de särskilt yrkesskickligas löner och att öka lönespridningen är två av de viktigaste målen med det nya centrala avtalet, HÖK 19, som tecknades i maj och nu håller på att förverkligas runt om i landet.

Bestäms  lokalt

Någon tydlig definition av vem som ska räknas som särskilt yrkesskicklig finns inte i det centrala avtalet. I stället uppmanas fack och arbetsgivare att ta fram lokala lönekriterier, utifrån lokala behov.

Det som framgår av HÖK 19 är dock att kompetens, specialistkunskap och erfarenhet som leder till förbättrat resultat och bidrag till verksamhetens mål generellt sett ska belönas.

Vårdförbundet har centralt tagit fram förslag på kriterier för vem som ska räknas som särskilt yrkesskicklig. Förutom att beskriva hur en särskilt yrkesskicklig jobbar och bidrar på arbetsplatsen är förbundets hållning att yrkesskicklighet är något som utvecklas över tid och att det därför är troligt att de flesta som bedöms som särskilt yrkesskickliga hör till de mer erfarna kollegerna. Men enligt förbundet är det inte samma sak som att alla äldre, med fler år i yrket, kan anses vara särskilt yrkesskickliga eller att yngre med färre år i yrket inte kan vara det.

Räknar år i yrket

Ändå har år i yrket smugit sig in i flera lokala bedömningsunderlag. I Gävleborg är det meriterande att ha arbetat tio år inom yrket, men inget krav. I Dalarna krävs 15 års erfarenhet och i Västerbotten är det 8 år i yrket som gäller.

Jenny Olsson, ordf Västerbotten. VF 3-19
Jenny Olsson. Foto: Ulf Huett

Enligt Jenny Olsson, ordföranden för Vårdförbundet i Västerbotten, var det en lång och het diskussion med arbetsgivaren om att ha med antalet år i yrket, vilket Vårdförbundet var emot.

– Det är alltid ett givande och tagande i en förhandling. Det står cirka åtta år vilket innebär att det lika gärna kan vara fem eller sju år. Men det jag hör nu är att chefer som tycker att de har medarbetare som arbetat i fem eller sju år och är särskilt yrkesskickliga inte får räkna med de personerna, vilket inte var det vi kom överens om med arbetsgivaren, säger en tydligt irriterad Jenny Olsson.

Viktigt för lönespridningen

I Dalarna är Vårdförbundet och arbetsgivarsidan överens om att minst 15 år i yrket är en rimlig gräns för att få ingå i satsningen på särskilt yrkesskickliga.

Just i Dalarna finns en stor grupp medlemmar som arbetat minst 15 år i yrket och för att lyckas öka lönespridningen måste gränsen dras någonstans, resonerar avdelningsordföranden Marion Vaeggemose.

Marion.jpg
Marion Vaeggemose. Foto: Privat

- Vi måste acceptera att de som har yrkeserfarenhet nu behöver prioriteras, de har stått tillbaka i många år. Det är en förutsättning för att vi ska få dem att stanna i vården.

Hon räknar med att beslutet kan väcka reaktioner hos yrkesskickliga som inte arbetat lika länge. Men hoppas att de kan glädjas åt en egen framtida lönekarriär.

- I dag är lönebilden väldigt sammanpressad. Det tjänar ingen på, säger Marion Vaeggemose.

Många börjar bli klara

Vårdfokus har kontaktat samtliga 21 lokala avdelningar i Vårdförbundet och frågat hur långt de kommit med att översätta HÖK 19 till lokala avtal med regionerna. Vi har fått svar från 18 avdelningar varav majoriteten är klara, eller börjar bli klara. Hittills har vi också tagit del av sju lokala kriterier för särskilt yrkesskickliga. Förutom Gävle, Dalarna och Västerbotten har ingen av dessa någon gräns för år i yrket i sin beskrivning av vem som kan räknas som särskilt yrkesskicklig.

I exempelvis Skåne kommer kriterier för särskilt yrkesskickliga endast att tas fram på förvaltnings- eller verksamhetsnivå och inte på regional nivå.

I beskrivningarna av vad en särskilt yrkesskicklig medarbetare bidrar med på arbetsplatsen är de lokala lönekriterierna Vårdfokus hittills tagit del av ganska lika.

Gemensamt för flera av de bedömningsunderlag som tagits fram är att den särskilt yrkesskickliga exempelvis ska:

  • ha lång erfarenhet av sitt yrke och av patientnära arbete eller annan klinisk verksamhet.
  • vara mycket skicklig i sitt yrkesutövande.
  • vara den man vänder sig till för att få handledning, råd och stöd.
  • ha förmåga att se, upptäcka, bedöma, ta beslut och agera bekvämt i arbetsvardagen men även i komplexa situationer.
  • vara ansvarstagande, ta initiativ och aktivt bidra till kvalitetsutveckling och förbättringsarbeten.

Listan kan göras mycket längre, och ordvalen skiljer sig åt beroende på region.

Vårdförbundets mål

Även om det inte finns med några siffror i det centrala avtalet HÖK 19 så är Vårdförbundets mål att cirka 25 procent av medlemmarna ska bedömas som särskilt yrkesskickliga. Under en treårsperiod ska de ha fått upp sin lön med cirka 10 000 kronor, vilket blir 3 333 kronor per år under avtalsperioden.