– Jag hoppas innerligt att det här ska bli vändpunkten, säger Ingalill Rahm Hallberg, sjuksköterska och professor emerita vid Lunds universitet, som följt äldrevårdens utveckling i mer än 30 år.

Hon är upprörd över hur dåligt förberedda många kommuner verkar ha varit när det gäller skyddsutrustning och utbildning till personalen.

Ingalill Rahm Hallberg.jpg
Ingalill Rahm Hallberg.

Gått åt fel håll

När covid-19 började sprida sig i Sverige hade hon velat se snabbare utbildningsinsatser, skärpta hygienrutiner och sjuksköterskor med rätt förutsättningar att leda arbetet i hemtjänsten och på boenden.

– Sedan början av 1990-talet har jag bara sett nedmontering av äldreomsorgen. Behoven hos de äldre har ökat, men kompetensen hos personalen har minskat. Jag vill inte på något sätt kritisera personalen för det som hänt. De är offer i den här utvecklingen som jag anser beror på ett fundamentalt systemfel, säger hon.

Missa inte det senaste från Vårdfokus! Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Anvar, men ändå inte

Systemfelet hon syftar på är konsekvenserna av Ädelreformen som 1992 gav kommunerna det övergripande ansvaret för vård och omsorg av äldre. Sedan dess bedöms de äldres behov och kommunernas skyldighet att ge omsorg utifrån socialtjänstlagen. Sjuksköterskorna i kommunen har ansvar för alla medicinska behov och arbetar utifrån hälso- och sjukvårdslagen, lite vid sidan om.

Den här organisationen är sedan länge utskälld och förkastad av många experter, som anser att den fungerar extra dåligt eftersom det i dag framför allt är riktigt sjuka som får äldreomsorg.

– De som finns på boenden och inom hemtjänsten behöver tillgång till rätt kompetens, sjuksköterskor som kan geriatrik och vården av de här personerna, säger Ingalill Rahm Hallberg.

Upp till ytan

Pandemin har ställt bristen på både kompetens och resurser inom äldreomsorgen på sin spets, anser Ingalill Rahm Halbberg, och får medhåll från flera håll.

kristina iritz hedberg.jpg
Kristina Iritz Hedberg.

Kristina Iritz Hedberg, ordförande i riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård, vill vänta med att debattera tills den värsta stormen lagt sig. "Nu behöver vi alla hugga i", säger hon. Men tillägger att hon och många andra, år ut och år in, tjatat om att kompetensen måste höjas inom äldreomsorgen och att sjuksköterskorna är i en knepig situation som ansvariga för vården men utan ansvar för att leda omsorgsverksamheten.

Använd sjuksköterskorna

Christine Gustafsson, sjuksköterska och forskare inom hälso- och välfärdsteknik vid Mälardalens högskola, skrev nyligen under en debattartikel i Läkartidningen där hon uppmanar ansvariga att ta hjälp av forskare inom äldreområdet och sätta igång med nödvändiga förändringar.

Christine Gustafsson.jpg
Christine Gustafsson.

– Av det som händer nu tror jag vi kan lära oss att äldreomsorgen i dag är mer komplex och kompetensberoende än vad vi tidigare förstått. Här kan sjuksköterskans kompetens göra mer nytta än vad den gör i dag, säger hon.

Ingalill Rahm Hallberg vill även hon se en ökad förståelse för behoven hos de äldsta.

– Kan man inte skrota Ädelreformen, vilket jag hoppas på, och göra något nytt så kan man i alla fall bemanna upp verksamheterna. Så att det finns sjuksköterskor som leder arbetet varje dag, med befogenhet och resurser att göra det. Det gäller inte minst hemtjänsten, säger hon.